Stämpelskatten
Skriftlig fråga 2020/21:1501 av Sten Bergheden (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-27
- Överlämnad
- 2021-01-28
- Anmäld
- 2021-01-29
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den som köper fast egendom, fastighet eller tomträtt, måste ansöka om att bli registrerad som ny ägare, genom en så kallad lagfart. För att få lagfart måste man betala stämpelskatt. Vid köp uppgår stämpelskatten till 1,5 procent för privatpersoner och bostadsrättsföreningar och 4,25 procent för juridiska personer. Stämpelskatten för köp beräknas antingen på köpeskillingen eller på taxeringsvärdet från föregående år. Det är alltid det högre beloppet som används för att fastställa skatten.
Stämpelskatten kan liknas vid en statlig omsättningsskatt. Expeditionsavgiften är till för att täcka kostnaden för handläggningen. Expeditionsavgiften är på 825 kronor.
Vid köp av en bostadsfastighet på 3 miljoner kronor tar staten ut en skatt på 45 000 kronor, vilket är en mycket hög skatt för den som ska köpa sin bostad och fastighet.
Dessutom få ju säljaren sen betala skatt på sin eventuella vinst vid fastighetsaffären.
Det är viktigt att man kan både sälja och köpa fastigheter utan orimliga skatteuttag. Det behöver vara rimliga skatter när vi dessutom vill underlätta för människor att flytta och byta bostad. Stämpelskatten är i dag en stor utgift vid en fastighetsaffär.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är:
Avser ministern att se över stämpelskatten och försöka sänka den så att den som köper en fastighet inte ska behöva betala så stora summor i skatt vid ett bostadsköp och fastighetsköp?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1501 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:1501 av Sten Bergheden (M)
Stämpelskatten
Sten Bergheden har frågat mig om jag avser att se över stämpelskatten och försöka sänka den så att den som köper en fastighet inte ska behöva betala så stora summor i skatt vid ett bostadsköp och fastighetsköp.
Det är viktigt med rörlighet på bostadsmarknaden för att den ska fungera väl. Skattereglerna är långt ifrån den enda faktorn som har betydelse i detta avseende. Regeringen har dock tagit initiativ till två reformer på skatteområdet som skulle kunna bidra till ökad rörlighet. För det första har taket för uppskovsbelopp permanent höjts till 3 000 000 kronor för avyttringar som görs efter den 30 juni 2020. För det andra har schablonintäkten för uppskjuten skatt på vinst vid bostadsförsäljning (den så kallade uppskovsräntan) avskaffats från och med den 1 januari i år. Både befintliga och framtida uppskov omfattas av de nya reglerna. Utöver detta bidrar investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande till ett ökat utbud av bostäder med relativt lägre hyra och förbättrar generellt förutsättningarna för alla hushåll att få en bostad och därmed rörligheten på bostadsmarknaden.
Det är också viktigt att se frågan ur ett offentligfinansiellt perspektiv. Intäkterna från stämpelskatten bedöms uppgå till cirka 13 miljarder kronor per år, och en förändring av skattereglerna kan leda till en betydande minskning av skatteintäkterna. Vidare bör stämpelskatten ses i ett bredare perspektiv och analyseras tillsammans med andra bostadsrelaterade skatter. Slutligen är det värt att notera att Sverige använder sig av fastighetsrelaterade skatter i en betydligt mindre omfattning än andra OECD-länder.
Stockholm den 3 februari 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.