Kulturarvspolitik
Skriftlig fråga 2015/16:891 av Angelika Bengtsson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-02
- Överlämnad
- 2016-03-02
- Anmäld
- 2016-03-03
- Svarsdatum
- 2016-03-09
- Sista svarsdatum
- 2016-03-09
- Besvarad
- 2016-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Våren 2015 ägde Museernas vårmöte rum i Sigtuna, årets viktigaste möte för museisektorn. Museerna har i grunden en enda uppgift och det är att förvara, förvalta och tillgängliggöra ett arv.
Ministern höll ett tal på vårmötet 2015 där hon öppenhjärtigt talade om en ny kulturarvspolitik. Ministern talade varmt om sina egna erfarenheter och att kulturarvspolitik är en prioriterad fråga som genast ska träda i kraft. Detta är glädjande att höra!
I alltför många år har vi haft en bristfällig, näst intill obefintlig kulturarvspolitik i Sverige enligt vår kultur- och demokratiminister. Det var i alla fall så ministern uttryckte sig i sitt tal. Det är glädjande att vi nu har en minister som tänker ändra på detta och göra sak i frågan. Vi Sverigedemokrater har inte samma ingångsperspektiv som kulturministern utan värdesätter och uppskattar allt som bland andra Riksantikvarieämbetet utför för att just bevara våra kulturarv.
Våra förfäder har en gång byggt vårt land, våra seder, våra traditioner och förvaltat dessa till nästkommande generationer. Det är av respekt vi bör göra det samma så kommande generationer kan ta till vara de arv som vi en vacker dag lämnar efter oss.
Min fråga till kultur- och demokratminister Alice Bah Kuhnke är följande:
Hur långt har ministern kommit i sitt arbete med att skapa en kulturarvspolitik i Sverige och när kan vi få se de första resultaten av detta?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:891 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku2016/00599/KL | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:891 av Angelika Bengtsson (SD) Kulturarvspolitik
Angelika Bengtsson har frågat mig hur långt jag har kommit i arbetet med att skapa en kulturarvspolitik i Sverige och när de första resultaten av detta arbete kommer.
Regeringen planerar att under hösten lämna en samlad proposition om kulturarvsfrågor till riksdagen. I den ska den framtida inriktningen för de statliga insatserna på området presenteras. Just nu är flera utredningar och rapporter som ska ligga till grund för propositionen ute på remiss, bland annat Ny museipolitik (SOU 2015:89). I regeringskansliet pågår också ett arbete med att hämta in ytterligare upplysningar från sakkunniga inom fältet. Dessa processer måste få ta sin tid eftersom arbetet rör frågor som kräver ett omfattande kunskapsunderlag.
Sverigedemokraterna tycks vilja göra gällande att kulturarvet är något statiskt och en gång för alla givet, skapat av tidigare generationer i avskildhet från andra kulturer. Det är en falsk bild. I själva verket har kulturarvet alltid varit ett resultat av kulturellt utbyte mellan människor med olika bakgrund och erfarenheter. Det har alltid påverkats av intryck och impulser från omvärlden. Det kulturarv som vi fått överta från tidigare generationer är således ett resultat av en lång historisk utveckling, en kontinuerlig process som i dag fortsätter med nya sätt att bruka kulturella uttryck. Detta är utgångspunkter för kulturarvsarbetet som delas av ansvariga myndigheter, t.ex. Riksantikvarieämbetet.
Om vi bygger vidare på insikten om kulturarvets föränderliga karaktär kan det bli något som inkluderar snarare än exkluderar. Det är en viktig utgångspunkt i kulturarvsarbetet att se till att alla människors erfarenheter och upplevelser tas till vara. Om människor inte upplever delaktighet i samhället kommer inte heller deras erfarenheter att ta plats i historieskrivningen, vilket leder till att framtidens kulturarv kan komma att ge en missvisande bild av historien. Ett inkluderande förhållningssätt till kulturarvet ger utrymme för olika perspektiv på historien, stimulerar ifrågasättandet av invanda föreställningar och ger utrymme för kritisk diskussion.
Stockholm den 9 mars 2016
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.