Prioriteringar i svensk energipolitik
Skriftlig fråga 2014/15:95 av Aron Modig (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-20
- Överlämnad
- 2014-11-21
- Anmäld
- 2014-11-25
- Svarsdatum
- 2014-12-03
- Sista svarsdatum
- 2014-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Den 13 oktober skrev Sigmar Gabriel, Tysklands vicekansler, ekonomi- och energiminister tillika socialdemokratiske partiordförande, ett brev (Dnr SB2014/7094/Utrikes och EU) till statsminister Stefan Löfven. I brevet ber vicekanslern – direkt och uttryckligen – den svenska regeringen att inte hindra Vattenfalls planerade expansion av nya brunkolsgruvor.
Bakgrunden till denna vädjan är att Tyskland har beslutat att senast år 2022 ha fasat ut kärnkraften. Detta innebär för ett tungt industrialiserat och energiintensivt land som Tyskland naturligtvis en stor utmaning, som också förutsätter en god tillgång till andra energikällor. En avveckling av kärnkraften och kolkraften kan därför inte ske på samma gång, som vicekanslern själv skriver i brevet. Den tyska regeringen har med andra ord gjort prioriteringen att en utfasning av kärnkraften går före en minskning av de fossila utsläppen.
Liknande tendenser finns i hur den svenska regeringen resonerar kring den framtida energiförsörjningen. Vårt stora beroende av olja, kol och gas (fossila bränslen utgör runt en tredjedel av vår totala slutliga energianvändning) diskuteras knappt. I stället fokuserar regeringen i väldigt stor utsträckning på kärnkraften och den i princip koldioxidneutrala svenska elanvändningen.
Kärnkraften är inte något perfekt energislag, men i dagsläget är den ett av de bättre vi har. Rimligtvis bör det därför ha högre prioritet att minska de fossila utsläppen än att i förtid avveckla kärnkraften.
Mot bakgrund av detta vill jag statsrådet:
Gör statsrådet och den socialdemokratiskt ledda regeringen samma prioritering som den tyska regeringen, att en avveckling av kärnkraften går före en minskning av fossila energikällor?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:95 besvarad av Ibrahim Baylan (S), statsråd
Dnr N2014/4814/E | ||
Näringsdepartementet |
Energiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:95 av Aron Modig (KD) Prioriteringar i svensk energipolitik
Aron Modig har frågat mig om jag och den socialdemokratiskt ledda regeringen gör samma prioritering som den tyska, att en avveckling av kärnkraften går före en minskning av fossila energikällor.
Låt mig börja med att påminna om att regeringen har tydliggjort att klimatförändringarna är regeringens mest prioriterade miljöfråga. De svenska utsläppen av växthusgaser ska tydligt minska under mandatperioden. Stimulanser och styrmedel ska användas för att ställa om Sverige.
Den svenska användning av fossil energi som Aron Modig nämner i sin fråga är framför allt kopplad till transportsektorn. Jag håller dock inte med om att denna användning knappt diskuteras. Regeringen anser att transportsektorns energianvändning är en stor utmaning sett ur miljö- och klimatperspektiv då sektorn står för den största delen av de svenska växthusgasutsläppen. Men regeringen har varit tydlig med att miljöpåverkan från sektorn ska minska. Regeringen har också aviserat flera initiativ för att intensifiera arbetet med att nå fordonsflotta som är fri från fossila bränslen.
Sveriges elförsörjning bygger i huvudsak på vattenkraft och kärnkraft. Andelen el som kommer från biokraft och vindkraft har dock ökat de senaste åren som en effekt av elcertifikatsystemet. Sverige har alltså – till skillnad från Tyskland – redan idag en närmast fossilfri elproduktion.
De svenska kärnkraftsreaktorerna togs i drift under perioden 1972-1985, alltså under en förhållandevis kort tidsperiod. Anläggningarna har en planerad drifttid på 50 eller 60 år och det förutses att några av reaktorerna kommer att stängas innan år 2025.
Sveriges stora beroende av kärnkraft och vetskapen om att reaktorerna successivt kommer uppnå sin tekniska livslängd fram till 2045 gör det nödvändigt med politiska ställningstaganden. Att blunda för detta faktum vore inte ansvarsfullt. Detta är också ett av skälen till att regeringen kommer bjuda in till blocköverskridande samtal i en särskild energikommission i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Regeringens ingång i dessa samtal är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering och att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.
En viktig del av mitt arbete just nu är att förbereda energikommissionens arbete så att detta kan påbörjas så fort som möjligt.
Stockholm den 3 december 2014
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.