Internationella avtal
Skriftlig fråga 2014/15:137 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2014-12-04
- Överlämnad
- 2014-12-15
- Anmäld
- 2014-12-16
- Sista svarsdatum
- 2014-12-29
- Svarsdatum
- 2015-01-08
- Besvarad
- 2015-01-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Då den mycket omfattande invandringen innebär att skatter höjs, man drar ned på välfärden och avräkningarna från biståndsbudgeten blir större är jag av naturliga skäl mycket kritisk till den i dag förda politiken.
Den 28 november möttes statsrådet och jag i en interpellationsdebatt angående regeringens kraftiga avräkningar i biståndsbudgeten. Statsrådet svarade på interpellationen och framförde vikten av att hålla fast vid asylrätten samt att Sverige inte bara har ett moraliskt ansvar att ta emot asylsökande, utan även ett ansvar gentemot de internationella avtal vi tecknat. Det är vanligt att regeringsföreträdare från såväl den nuvarande regeringen som den förra hänvisar till just internationella avtal för att försöka påvisa att vi inte kan minska asylinvandringen till Sverige.
Både Danmark och Norge är i dag exempel på länder som minskat invandringen avsevärt vilket får mig att vilja ställa följande fråga:
Jag har följande fråga till statsrådet Lövin.
Vilka internationella avtal riskerar vi, menar statsrådet, att bryta genom att anpassa vårt mottagande i Sverige till nivåer som i Danmark eller Norge?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:137 besvarad av Isabella Lövin (MP), statsråd
Dnr Ju2014/7790 | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:137 av Markus Wiechel (SD) Internationella avtal
Markus Wiechel har frågat statsrådet Isabella Lövin vilka internationella avtal vi riskerar att bryta genom att anpassa vårt mottagande i Sverige till nivåer som i Danmark eller Norge. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Regelverken kring möjligheten för personer att söka och få skydd i Sverige styrs främst av utlänningslagen och Migrationsöverdomstolens praxis samt internationella åtaganden och förpliktelser. Sverige har att följa 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen), EU-direktiv och EU-förordningar, Europakonventionen och flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter och dessutom uttolkning av EU-domstolen, Europadomstolen med flera internationella organ.
Det är en absolut rättighet att söka asyl. Detta innebär att det inte går att på förhand bestämma antalet personer som söker sig till Sverige för att få skydd. Antalet asylsökande här, eller i våra grannländer, är inte heller statiskt, utan styrs även i stor utsträckning av yttre omständigheter. Danmark har till exempel upplevt en ökning av antalet asylsökande under hösten medan Norge noterat en minskning. Oavsett ökning eller minskning i exemplen Norge och Danmark är dessa länder inte bundna av samma regelverk som Sverige när det gäller en stor del av EU:s rättsakter på asylområdet. En jämförelse med andra länder kan därför inte ge en exakt bild.
Sverige kan bli och har blivit föremål för prövning i enskilda mål och för granskning när det gäller våra internationella åtaganden. Regeringen har ett ansvar för att fortlöpande säkerställa att Sverige lever upp till sina internationella förpliktelser och att den lagstiftning som myndigheter och domstolar har att följa och tillämpa är i överensstämmelse med dessa.
Stockholm den 8 januari 2015
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.