Till innehåll på sidan

Mobiltäckning och uppkoppling på lands- och glesbygd

Skriftlig fråga 2022/23:690 av Birger Lahti (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-16
Överlämnad
2023-05-17
Anmäld
2023-05-22
Svarsdatum
2023-05-24
Sista svarsdatum
2023-05-24
Besvarad
2023-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

När telefoni och uppkoppling saknas i delar av landet kan det få förödande konsekvenser. I Överkalix finns det exempel på sjukdomsfall där snarare tur än ett säkert system har varit fallet när personer har behövt akut kontakt. I tidningarna har man till exempel kunnat läsa om fall där en person brutit foten under vintern och blivit liggande utmed vägen då mottagning saknats för att ringa efter hjälp. Andra exempel är när riktade antenner inte har fungerat eller bytts ut i tid och en oro finns över möjligheter att få kontakt. Det har även rapporterats om fall där ambulanser vid behandling av hjärtattacker inte kunnat skicka EKG-datan förrän man kört mil bort, där det har funnits täckning. Att man försöker få kontakt men inte kan leder till farliga situationer, speciellt då det under de senaste månaderna har funnits stora problem med trygghetslarmen.

När marknaden har fått styra etableringar av mobilstationer har storstadsborna fått flera mobiloperatörer att välja mellan medan hela byar saknar grundläggande mobiltäckning. Samtidigt händer det att den fasta kopparledningen tas bort innan väl fungerande mobiltäckning eller fiberinstallation genomförts. Detta kan i värsta fall leda till livshotande situationer då det inte går att ringa 112. Dålig uppkoppling är också ett stort hinder mot att bedriva verksamheter på landsbygden. Den så kallade bastäckningen, som i praktiken inte ens räcker till för att ringa och ta emot samtal och som är helt otillräcklig för att använda internetbaserade appar och tjänster, är en alldeles för låg ambitionsnivå.

Detta lämnar de boende och företag utan fasta kommunikationsmöjligheter, både när det gäller bredband och telefon. Mobil uppkoppling är inte tillräcklig för daglig användning i hela landet. Vi anser att det är orimligt att i en digital tidsålder lämna invånare utan fast uppkoppling och att kopparnätet inte bör få monteras ned förrän ett alternativ är installerat. Vänsterpartiet hade också önskat en utbyggnad där marknad inte är ett självändamål utan bredband ses som grundläggande infrastruktur och där samhället i vid bemärkelse tar ett större ansvar.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:

 

Vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att se till att bredband och telefoni fungerar jämlikt för alla Sveriges invånare?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:690 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)


Svar på fråga 2022/23:690 av Birger Lahti (V)
Mobiltäckning och uppkoppling på lands- och glesbygd

Birger Lahti har frågat mig vilka åtgärder som jag planerar att vidta för att se till att bredband och telefoni fungerar jämlikt för alla Sveriges invånare.

Ett mål i strategin ”Sverige helt uppkopplat 2025” är att hela Sverige bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet år 2023. Enligt Post- och telestyrelsens (PTS) regleringsbrev för 2023 ska myndigheten följa avvecklingen av bland annat kopparnätet samt vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen. I detta syfte genomförde PTS ett informationsmöte den 4 oktober 2022 där operatörerna berättade om status vad gäller avvecklingen. PTS ska enligt regleringsbrevet för år 2023 även följa vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av de tekniker som avvecklas. Vid behov ska myndigheteten rapportera och föreslå åtgärder till regeringen.

Enligt förordningen (2018:20) om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet ska PTS se till att privatpersoner och företag som saknar tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet får stöd för åtgärder som ger sådan tillgång där det inte finns marknadsmässiga lösningar.

I delar av landet kan inte utbyggnad av bredband ske på marknadsmässig grund, särskilt gäller detta de mer glest befolkade områdena. PTS ska i enlighet med förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur fördela ett stöd för utbyggnad av elektroniska kommunikationer. Enligt PTS regleringsbrev ska myndigheten vid genomförandet av uppdraget säkerställa att samtliga Sveriges län med stödberättigade byggnader kan komma ifråga för fördelning av stödmedel. PTS ska vid genomförandet av uppdraget verka för en god tillgänglighet till snabbt bredband i hela Sverige, inte minst i mer glesbefolkade områden, samt främja att stödet får god geografisk spridning. För att säkerställa att stödet går till glesbefolkade områden utlyser PTS stödmedel i områden utanför statistisk tätort. En statistisk tätort utgörs av en sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. I år finns sammantaget 1,3 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad inom ramen för det statliga bredbandsstöd PTS ansvarar för.

Regeringen beslutade dessutom i mars 2023 att ge PTS i uppdrag att se över möjligheten att påskynda utbyggnaden av bredband i glesbefolkade områden. Myndigheten ska utreda möjligheten till stöd för bredbandsutbyggnad i glesbefolkade områden med hjälp av trådlös teknik. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2023.

Tillgång till telefoni och internetuppkoppling är viktigt för likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd i hela landet. Hela Sverige ska fungera och alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Regeringen fortsätter därmed att noggrant följa tillgången till telefoni och funktionellt internet samt bredbandsutbyggnaden och det stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur som PTS förvaltar.

Stockholm den 24 maj 2023

Erik Slottner

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.