Ekonomiska konsekvenser av EU:s migrations- och asylpakt
Skriftlig fråga 2022/23:427 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-03-08
- Överlämnad
- 2023-03-09
- Anmäld
- 2023-03-10
- Svarsdatum
- 2023-03-15
- Sista svarsdatum
- 2023-03-15
- Besvarad
- 2023-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Den 23 september 2020 lanserade kommissionen en migrations- och asylpakt för att ge en nystart för reformeringen av det europeiska asylsystemet. Bland de många förslagen i denna migrations- och asylpakt ingår en solidaritetsmekanism som innebär obligatoriska solidaritetsåtgärder för de medlemsstater som kontinuerligt tar emot asylsökande i sjöräddningsinsatser och för de medlemsstater som baserat på situationen under de senaste sex månaderna kan bedömas vara utsatta för ett högt migrationstryck.
Solidaritetsåtgärderna består bland annat av omfördelning av asylsökande, återvändandesponsorskap, omfördelning av personer som beviljats internationellt skydd samt kapacitetsbyggande insatser. Solidaritetsåtgärderna ska vara obligatoriska.
Hur dessa solidaritetsåtgärder än kommer att se ut i slutändan så kommer de att belasta den svenska statens budget.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
Har statsrådet tagit initiativ till en kostnadsberäkning för hur migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism kommer att påverka statens budget, och hur ser prognosen ut i så fall?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:427 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2022/23:427 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Ekonomiska konsekvenser av EU:s migrations- och asylpakt
Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har tagit initiativ till en kostnadsberäkning för hur migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism kommer att påverka statens budget, och hur prognosen i så fall ser ut.
Migrations- och asylpakten är för närvarande föremål förförhandling under det svenska ordförandeskapets ledning. Ett övergripande mål för regeringen är att få till stånd ett reformerat gemensamt europeiskt asylsystem som innebär ett lägre asylrelaterat migrationstryck för Sverige än vad Sverige kan uppnå med dagens lagstiftning.
Nima Gholam Ali Pours fråga utgår från kommissionens ursprungliga förslag till asyl- och migrationshanteringsförordning. De nu pågående förhandlingarna bygger på det tjeckiska ordförandeskapets koncept. Det innebär bland annat att förslaget till solidaritetsmekanism har reviderats på ett sätt som innebär större frihet för medlemsstaterna att välja med vad de vill bidra. Förslaget innehåller inga krav på obligatorisk omfördelning av asylsökande. Nivån på bidragen kommer dessutom att variera år för år beroende på migrationstrycket på EU-länderna. Det är därför inte möjligt att bedöma vad kostnaderna för själva solidaritetsmekanismen skulle bli för Sverige. Syftet med solidaritetsmekanismen är att stötta utsatta länder. Detta är nödvändigt för att nå andra viktiga mål och sammantaget ett bättre system för Sverige.
Förutom solidaritetsmekanismen innehåller migrations- och asylpakten även förslag till bestämmelser som bland annat innebär att den period som en medlemsstat är ansvarig för en ansökan efter irreguljär inresa och efter att en utfärdad visering löpt ut, förlängs. Utöver det föreslås även obligatoriska gränsförfaranden för att bland annat redan vid ankomst till yttre gräns kunna snabbhantera ansökningar från personer som bedöms ha svaga utsikter att beviljas skydd.
Det är därför viktigt att se till helheten av samtliga förslag. Vid en helhetsbedömning är det regeringens uppfattning att de föreslagna ansvarsreglerna, i kombination med den föreslagna solidaritetsmekanismen, sannolikt kommer att innebära en minskad andel av asylsökande till Sverige, totalt sett. Detta skulle innebära lägre kostnader för asylprövning och mottagande jämfört med vad som vore fallet med det regelverk som gäller i dag.
Stockholm den 15 mars 2023
Maria Malmer Stenergard
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.