Brottsliga företagsupplägg

Skriftlig fråga 2021/22:971 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-02-01
Överlämnad
2022-02-02
Anmäld
2022-02-03
Svarsdatum
2022-02-09
Sista svarsdatum
2022-02-09
Besvarad
2022-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

I en serie av granskande artiklar har Sydsvenskan/HD/Lokaltidningen avslöjat en koncern av bluffbolag med syfte att lura privatpersoner, kommuner och kommunala bostadsbolag. Bakom koncernen står sex bröder från en ökänd släkt med rötterna i Mellanöstern. I polisens så kallade klanrapport från 2020 kallas släkten för ett av de mest framträdande släktbaserade kriminella nätverken i Malmö. I sin marknadsföring använder bluffbolagen namn och adresser till välrenommerade företag. Även förfalskade kreditvärdighetsbetyg används. Bröderna har också genomfört namnbyten till svenska namn. En av dem bytte till samma fullständiga namn som den tidigare ägaren till ett känt bolag i trädgårdsbranschen och använde sig sedan av dennes meriter och referenser i marknadsföringen. Tidigare har bröderna drivit flyktingboende under två år, och de har gjort sig skyldiga till såväl skattebrott som andra ekonomiska oegentligheter.

Sommaren 2021 avslöjade SVT Nyheter Skåne, i reportaget Så bluffar Malmöbröderna till sig miljonavtal, att fyra skånska kommuner hade betalat över 12 miljoner kronor till brödernas blufföretag, samt att flera privatpersoner hade betalat för undermåligt eller icke utfört jobb.

Under hösten 2021 har Sydsvenskan publicerat artiklar om äldre människor som har anlitat brödernas företag och blivit lurade på pengar. I ett fall hävdar en av bröderna att en 82-åring har skänkt sin lägenhet till honom via gåvobrev, bevittnat av en annan av bröderna.

Det är fullständigt förkastligt att denna typ av brottslighet kan fortsätta år efter år. Oskyldiga människor drabbas, samhället åsamkas stora kostnader, och hela tilltron till vårt samhällsbygge och vår rättssäkerhet sätts i gungning.

Med anledning av ovan vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stoppa kriminella klaners och blufföretags framfart? 

Svar på skriftlig fråga 2021/22:971 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2021/22:971 av Boriana Åberg (M)
Brottsliga företagsupplägg

Boriana Åberg har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa kriminella klaners och blufföretags framfart.

Regeringen ser allvarligt på alla olika brottsliga företagsupplägg. Det drabbar enskilda och medför att seriösa företagare tvingas verka på en marknad där konkurrensen snedvrids. Dessutom går samhället miste om skatteintäkter. Regeringen har därför nyligen beslutat om en utredning för att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter.

I utredningsuppdraget ingår flera frågor, bl.a. om Bolagsverkets kontrollerande roll bör utökas i ett brottsförebyggande syfte, hur en skyldighet att ge in digitala årsredovisningar bör utformas, om det bör införas en särskild straffbestämmelse om bolagskapning samt frågan om en eventuell revisionsplikt för små aktiebolag.

När det gäller Bolagsverkets kontrollerande roll framgår av direktiven att Bolagsverkets roll skulle kunna utvecklas ytterligare för att effektivisera brottsbekämpningen, t.ex. genom att myndigheten i fall av misstänkt brottslighet analyserar registerinnehåll och registreringsanmälningar för att identifiera brottsliga upplägg och informera brottsbekämpande myndigheter. I uppdraget ingår även att ta ställning till om Bolagsverket bör ges möjlighet att i brottsförebyggande syfte genomföra utökade kontroller för att identifiera målvakter och effektivisera arbetet med att målvaktsförbudet följs. Utredaren får enligt direktiven även föreslå andra åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. 

Vidare pågår inom EU ett arbete med ett system för sammankoppling av företagsregister, som ger tillgång till information om företag som är registrerade i medlemsstaterna. Systemet möjliggör elektronisk kommunikation mellan alla företagsregister inom EU och kan få betydelse för att identifiera företag som används som brottsverktyg.

Slutligen, det finns olika typer av kriminella nätverk i Sverige och oavsett vilken typ av kriminella nätverk som avses ska de bemötas med samhällets fulla kraft. Bekämpningen av organiserad brottslighet och de nätverk som verkar inom den är en av regeringens viktigaste prioriteringar. En tillgänglig polis, ett starkt rättsväsende och brottsförebyggande arbete, ett gott samarbete mellan berörda aktörer och en ändamålsenlig lagstiftning är viktiga utgångspunkter för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Stockholm den 9 februari 2022

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.