Åtgärder för fler trygghetskameror
Skriftlig fråga 2021/22:876 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-21
- Överlämnad
- 2022-01-23
- Anmäld
- 2022-01-25
- Svarsdatum
- 2022-02-02
- Sista svarsdatum
- 2022-02-02
- Besvarad
- 2022-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Den 18 januari återkopplade statsrådet Morgan Johansson (S) på min fråga (2021/22:703) om nedtagna trygghetskameror i utsatta områden. Som exempel nämnde jag Fisksätra, som nyligen klassats som utsatt, i min hemkommun Nacka där de uppskattade kamerorna togs ned bara ett halvår efter att de sattes upp. I svaret från Johansson framgår det inte med ett enda ord vad regeringen har gjort i syfte att förhindra att uppskattade kameror monteras ned eller om statsrådet avser att verka för att förhindra detta mot bakgrund av de uppgifter som framkommit om nedtagna kameror (i bland annat tidningen Mitt i Nacka).
Den fråga som statsrådet Johansson tycks ducka är aktuell för flera områden, varför det är anmärkningsvärt att vederbörande inte agerar när han själv säger sig värna denna tekniska möjlighet. Strax efter att man med mycket gott resultat satte upp kameror i Fisksätra kunde Nackas närpolischef Karin Berggren i februari 2021 meddela att man även skulle sätta upp kameror i Orminge. Området hade då precis skakats av en brutal knivattack mot en man som borstat snö från sin bil och därefter att Folkets Hus brändes ned. Till tidningen Mitt i Nacka sa kommunpolisen Sofie Ordell att detta var ett komplement till poliserna på fältet som kunde följa platsen i realtid via såväl sina kontor som sina mobiltelefoner.
Kallduschen kom i juni 2021, när vi fick höra att kamerorna i Orminge skulle dröja, och ytterligare några månader senare visade det sig att det inte skulle bli några kameror över huvud taget. Om statsrådet Morgan Johansson på allvar menade att man förstått den positiva innebörden av dessa trygghetskameror borde inte det ha kunnat ske, men regeringen har helt enkelt inte prioriterat detta.
Invånarna i berörda områden förtjänar ett ärligt svar om hur det kan ske.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit i syfte att förhindra att uppskattade trygghetskameror tas ned, och hur kan ministern förklara att åtgärder från regeringen inte har vidtagits när så har skett?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:876 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:876 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder för fler trygghetskameror
Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit i syfte att förhindra att uppskattade trygghetskameror tas ned, och hur jag kan förklara att åtgärder från regeringen inte har vidtagits när så har skett.
Som jag svarat på en tidigare fråga kan kamerabevakning både stärka möjligheterna att bekämpa och lagföra brott samt bidra till ökad trygghet i samhället. Regeringen har därför under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att förenkla användningen av kamerabevakning med en ny kamerabevakningslag 2018 och en lagändring 2020 som bland annat innebär att Polismyndigheten själv får bedöma när det finns förutsättningar och är motiverat att sätta upp kameror på gator och torg.
Polismyndigheten har fått omfattande resursförstärkningar de senaste åren och tillväxten fortsätter med oförminskad kraft. Utöver anslagsförstärkningar för att finansiera målet om 10 000 fler polisanställda till 2024 har Polismyndigheten också från och med i år fått kraftigt ökade anslag för att höja sin tekniska förmåga med bland annat utökad kamerabevakning. Det finns redan idag över 400 fasta kamerapunkter. Satsningen möjliggör en fyrdubbling av det fasta kamerabeståndet och satsningen innebär också att samtliga poliser i yttre tjänst ska ha möjlighet att utrusta sig med en kroppsburen kamera. Denna utökning är prioriterad.
Enligt Polismyndigheten är inriktningen att särskilt utsatta områden ska prioriterats vid etablering av fast kamerabevakning och det är viktigt att understryka att det är Polismyndigheten som ska avgöra hur resurser ska fördelas internt inom organisationen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter som myndigheten har.
Polismyndigheten utgår från verksamhetsmässiga behov när de bedömer var och när kameror får sättas upp och var de gör bäst nytta.
Jag och regeringen följer utvecklingen noga och Polismyndigheten fick i regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur myndigheten använt de ökade anslagen för utökad teknisk förmåga med särskild vikt på bland annat ökad kamerabevakning.
Stockholm den 2 februari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.