Andelen kvinnliga företagare i Sverige
Skriftlig fråga 2021/22:825 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-01-19
- Överlämnad
- 2022-01-19
- Anmäld
- 2022-01-20
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Svarsdatum
- 2022-02-02
- Besvarad
- 2022-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Den 18 januari 2022 skrev Tidningen Näringslivet att Sverige är sämst i EU då det gäller andelen kvinnliga företagare. De åberopar en undersökning som Småföretagarnas Riksförbund genomfört och som visar att endast vart femte företag med anställda drivs av en kvinna. Detta är inte hållbart, och vad värre är så är det ett förhållande som är känt sedan länge.
Inom offentligt finansierade tjänster som vård, skola och omsorg är situationen dock annorlunda. Den nämnda undersökningen visar till exempel är det är runt 63 procent av landets vård- och omsorgsföretag som drivs av kvinnor. Den kraftiga obalansen, och att vi har lägst andel kvinnliga företagare i EU, måste få ett slut. Det är helt orimligt och otidsenligt att regeringen på 2020-talet genom sin politik fortsätter att hålla tillbaka kvinnors engagemang och möjligheter att påverka sin framtid.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka andelen kvinnliga företagare?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:825 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Svar på fråga 2021/22:825 av Betty Malmberg (M) Andelen kvinnliga företagare i Sverige, fråga 2021/22:860 av Saila Quicklund (M) Kvinnors företagande, fråga 2021/22:871 av Ann-Sofie Alm (M) Kvinnligt företagande i Sverige och fråga 2021/22:886 av Lars Hjälmered (M) Kvinnligt företagande
Betty Malmberg har frågat arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark vilka åtgärder ministern avser att vidta för att öka andelen kvinnliga företagare. Frågan har överlämnats till mig. Saila Quicklund har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att underlätta kvinnors företagande. Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka Sveriges andel av kvinnliga företagare. Lars Hjälmered har frågat mig och jag avser vidta några åtgärder för att fler kvinnor ska starta och driva företag. Då frågorna är lika varandra och adresserar samma ämne besvarar jag dessa gemensamt.
Kvinnors möjligheter att vara företagare, att utöva entreprenörskap på likvärdiga, jämställda villkor och jämställdhet i näringslivet är självklara komponenter för en feministisk regering. Det är även viktiga beståndsdelar för att uppnå delmålet om ekonomisk jämställdhet. Ekonomisk jämställdhet är en prioriterad fråga för regeringen. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Det ekonomiska jämställdhetsmålet syftar därför till att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar när det gäller tillgång till arbete och lika villkor i fråga om anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet.
Kvinnor ska ha samma möjligheter som män att starta och driva företag. De fyra frågeställarna hänvisar direkt eller indirekt till en undersökning genomförd av Småföretagarnas Riksförbund, vilken hävdar att vart femte företag med anställda i Sverige drivs av en kvinna.
För att följa företagandets könsfördelning använder Regeringskansliet bland annat uppgifter om kvinnor och män som operativa företagsledare. I budgetpropositionen 2022 redovisas att 29,3 procent av företagen drivs av kvinnor.
Under perioden 2014–2019 har vi endast sett en måttlig ökning av andelen kvinnor som operativa företagsledare, från 28,6 procent till 29,3 procent. Antalet kvinnor som operativa företagsledare räknat i personer ökade under den här perioden från 149 000 till 155 000. Den svaga utvecklingen av andelen kvinnor som företagare är inte unik för Sverige då liknande utveckling återfinns i många jämförbara länder. Takten är inte tillräcklig och vi är inte nöjda.
Främjandet av kvinnors företagande är integrerat i hela näringspolitiken, vilket bland annat avspeglas i regeringens utvecklingsprogram för Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM). Exempelvis har Verket för innovationssystem (Vinnova) ett jämställdhetsperspektiv integrerat i myndighetens verksamhet och främjar jämställdhet vid fördelning av medel för forskning och innovation. Vidare ska exempelvis Almi Företagspartner AB:s (Almi) verksamhet bidra till ett jämställt företagande. Detta arbete genomförs kontinuerligt.
Nyföretagande och jämställda förutsättningar för företagandet är viktigt för Sveriges näringsliv, för att stärka den svenska konkurrenskraften och bryta segregationen. Kvinnors företagande är därför en strategiskt viktig tillväxtfråga för regeringen. Ökad jämställdhet stärker näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet.
Stockholm den 2 februari 2022
Karl-Petter Thorwaldsson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.