Långtgående besvär av covid-19

Skriftlig fråga 2021/22:718 av Markus Wiechel (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Finlands familje- och socialminister Krista Kiuru nämnde i fredags att långtidscovid kan komma att bli en kronisk sjukdom i Finland: Det finns ett hot om att Finland kommer att se uppkomsten av den största, eller en av de största, nya grupperna av kroniska sjukdomar, och att inte bara alltför många vuxna kommer att drabbas av en långvarig covid-19, utan i värsta fall även barn.

Vid presskonferensen där Kiuru talade hänvisade hon till en finsk expertpanels sammanfattning av mer än 4 000 internationella studier som visade att en av två vuxna och cirka 2 procent av barnen kan uppleva långvariga symtom kopplade till covid-19.

De finska myndigheterna klassar en sjukdom som kronisk när den anses ha stor påverkan på folkhälsan och samhällsekonomin, exempelvis genom nedsatt arbetsförmåga eller påfrestningar på vården.

Såväl de som lagts in på sjukhus som personer med lindriga eller obefintliga besvär efter att ha smittats kan drabbas av långtidscovid. Vid nämnda presskonferens deltog även ordföranden för den expertpanel som tagit fram siffror för de finska myndigheterna, Risto Roine, professor i neurologi. Roine sade att omkring 20 procent , det vill säga var femte smittad, ser en långvarig kognitiv försämring. Risken är en ökad förekomst av neurologiska sjukdomar som Alzheimers eller Parkinsons. Därtill kan vi lägga till en ökad risk för en ökad utveckling av exempelvis diabetes.

Finland har i stor kontrast till Sverige vidtagit en rad effektiva åtgärder under denna pandemi, varför man också till skillnad från Sverige har lyckats väldigt väl. Med en befolkning på 5 miljoner har endast drygt 1 600 personer mist livet – en tämligen otrolig siffra mot bakgrund av Sveriges katastrofala siffror med drygt 15 000 dödsoffer.

Att den finska regeringen trots sin lyckade pandemihantering oroas över de långsiktiga konsekvenserna som covid-19 för med sig för merparten som klarar infektionen säger mycket om det ansvarstagande som regeringen tar för sina medborgare. Ett ansvarstagande som helt saknas i Sverige, trots att vi likt våra grannländer har fördelar i form av förhållandevis glesbefolkade områden och välutvecklade samhällen.

Socialminister Lena Hallengren önskas därför svara på följande fråga:

Hur ser ministern på uttalandena från sin finska motsvarighet, och tänker ministern ta några initiativ mot bakgrund av den kraftiga smittspridningen av covid-19 och de risker med långtgående besvär för befolkningen som kan uppstå?