Kvinnors demokratiska rättigheter i Iran

Skriftlig fråga 2021/22:1394 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-03-30
Överlämnad
2022-03-30
Anmäld
2022-03-31
Sista svarsdatum
2022-04-06
Svarsdatum
2022-04-13
Besvarad
2022-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

På sociala medier kan vi i skrivande stund se bilder och videoklipp från massdemonstrationer utanför en stadion i Mashhad, Iran, som bland annat publiceras av den modiga iranska MR-aktivisten Masih Alinejad. Bakgrunden till dessa demonstrationer är, som så ofta annars, att vanliga iranska medborgare kräver likabehandling. Iranska kvinnor har i detta fall krav på något så enkelt som att få heja på sitt fotbollslandslag inne på arenan, något de i dag förvägras av den islamistiska diktaturen just för att de är kvinnor, och de blir i stället bemötta med pepparsprej.

Att kvinnors demokratiska rättigheter är rejält begränsade i Iran är som bekant ingen nyhet. Ej heller är det en nyhet att deras fysiska rörelsefrihet är begränsad och att det finns en lång rad kvinnor som envist kämpar för sina rättigheter. Protesterna mot slöjtvånget, med utrikesministerns goda minne, kanske är de tydligaste tecknen på det. Det finns dock mer långtgående protester, där unga kvinnor är villiga att offra precis allt. Ett exempel är en iransk kvinna vid namn Sahar Khodayari som för två år sedan valde att tända eld på sig själv efter att ha blivit arresterad för sitt försök att komma in som åhörare på stadion. Denna desperation visar vilken nivå Irans könsapartheid ligger på, när människor är villiga att vidta den typen av drastiska åtgärder.

Sport och idrott ska bidra till att förena människor, och det är ett fantastiskt sätt att skapa glädje och gemenskap. Samtidigt ser vi hur det riskerar bidra till att legitimera förtryck, varför organisationer som Fifa har en betydande roll att spela. Trots de protester vi sett har Fifa inte agerat för att bryta den statssanktionerade diskrimineringen i Iran. Mot bakgrund av regeringens påstådda feministiska prägel, och mot bakgrund av den omfattande kritik som just Masih Alinejad riktat mot utrikesminister Ann Linde (efter att ministern vid ett officiellt besök underkastat sig slöjtvånget i Iran), borde det ligga i regeringens intresse att agera i dessa frågor.

Utrikesminister Ann Linde önskas därför svara på följande fråga:

 

Avser ministern att lyfta frågan om könsapartheid med företrädare för Fifa eller motsvarande organisationer alternativt vidta andra åtgärder för att lyfta dessa frågor?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1394 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD202 2 / 05540 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1394 av Markus Wiechel (SD)
Kvinnors demokratiska rättigheter i Iran

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser lyfta frågan om könsapartheid i Iran med företrädare för Fifa eller motsvarande organisationer alternativt vidta andra åtgärder för att lyfta dessa frågor.

Som jag framfört i flera interpellationsdebatter, och även i svar på flera riksdagsfrågor – bland annat 969, 892, 813 och 749 innevarande riksdagsår - är läget vad gäller de mänskliga rättigheterna i Iran fortsatt mycket allvarligt.

Regeringen lyfter, som tidigare meddelats, regelbundet dessa frågor i bilaterala kontakter på olika nivåer, inklusive i mina samtal på utrikesministernivå och i egna uttalanden. Vi har också ett nära samarbete med andra länder inom såväl EU som FN, med gemensamma uttalanden och samordnade åtgärder. EU har bland annat beslutat om en sanktionsregim avseende allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran. Sverige kommer naturligtvis fortsätta ta upp dessa frågor i den bilaterala dialogen med Iran.

Jämställdhet är också ett tema som återkommande finns med i regeringens idrottspolitiska samtal på internationell nivå.

Stockholm den 13 april 2022

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.