Till innehåll på sidan

Fler utrikes födda på arbetsmarknaden

Skriftlig fråga 2021/22:1185 av Mattias Karlsson i Luleå (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-03-01
Överlämnad
2022-03-02
Anmäld
2022-03-03
Svarsdatum
2022-03-09
Sista svarsdatum
2022-03-09
Besvarad
2022-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

 

Stiftelsen The Global Village har låtit Arbetsförmedlingen ta fram statistik över arbetslösheten för de sex största invandrargrupperna. Det visar sig att människor med ursprung i Somalia, Etiopien, Eritrea, Irak, Iran och Syrien är starkt överrepresenterade, både som arbetslösa och som långtidsarbetslösa. Enligt statistik från Eurostat från 2021 ligger sysselsättningsgraden i Sverige för inrikes födda på över 83 procent och för utrikes födda på drygt 67 procent. Det är bara Rumänien som är sämre än Sverige i Europa.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att få fler utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1185 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

A2022/00387/A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknads- och jämställdhetsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1185 av Mattias Karlsson (M)
Fler utrikes födda på arbetsmarknaden

Mattias Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få fler utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat i samband med att restriktionerna till följd av covid-19-pandemin successivt lättades under förra året, vilket har medfört att arbetsmarknadsläget har förbättrats. Men långtidsarbetslösheten är fortsatt för hög och skillnaden är för stor mellan inrikes- och utrikes födda. Särskilt utrikes födda kvinnor behöver komma in på arbetsmarknaden i större utsträckning.

Statsministern har varit tydlig med att det är en av regeringens viktigaste prioriteringar att vända på varje sten för att bryta segregationen. Eftersom många långtidsarbetslösa bor i områden med socioekonomiska utmaningar är insatser för att öka sysselsättningen och minska långtidsarbetslösheten i dessa områden särskilt viktiga för att kunna minska segregationen.

Därför har regeringen beslutat om nya viktiga åtgärder för att trycka tillbaka långtidsarbetslösheten. Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 angett som mål för Arbetsförmedlingen att långtidsarbetslösheten ska minska.

Regeringen har vidare gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att se över hur myndigheten ska kunna förstärka stödet till personer som är långtidsarbetslösa, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar där många människor har gått länge utan jobb. Med stärkt kapacitet och en bättre samverkan med kommuner och idéburen sektor kan fler ta sig vidare till jobb och egen försörjning.

Många utrikes födda arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Därför är utbildning viktigt. Regeringen har styrt Arbetsförmedlingen att öka arbetssökandes övergångar till reguljär utbildning, inklusive infört en utbildningsplikt för nyanlända invandrare med kort utbildning. Även kunskapslyftet bidrar till att de som står utanför arbetsmarknaden ska kunna etablera sig och regeringens satsning på kunskapslyftet har fortsatt under pandemin.

Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att analysera vilka behov långtidsarbetslösa som står särskilt långt från arbetsmarknaden har, och ska vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att öka övergångarna till arbete eller utbildning. Vidare har regeringen gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på insatser för att stärka utrikes födda kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, särskilt för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och som i dag inte deltar i etableringsprogrammet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022.

Regeringen gav i april 2021 Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår för deltagare i etableringsprogrammet. Syftet är att snabba på tiden det tar för nyanlända invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden och att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Det är ännu för tidigt för att kunna dra några säkra slutsatser om resultaten, då programmet pågått i mindre än ett år. Men drygt 100 personer som skrivits ut från intensivåret har övergått till arbete på heltid.

Regeringen tar också fram nya verktyg. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb under första halvåret 2022. Etableringsjobben bygger på ett förslag från arbetsmarknadens parter och syftar till att förbättra etableringen av nyanlända invandrare och öka möjligheterna för långtidsarbetslösa att få ett arbete. Modellen med etableringsjobb visar också styrkan i den svenska modellen. När arbetsgivare och fackförbund förhandlar kan vi lösa många svåra utmaningar på arbetsmarknaden.

Stockholm den 9 mars 2022

Eva Nordmark

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.