Till innehåll på sidan

Upphandling av känslig verksamhet samt säkerheten på Arlanda

Skriftlig fråga 2021/22:1103 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-02-16
Överlämnad
2022-02-16
Anmäld
2022-02-17
Svarsdatum
2022-02-23
Sista svarsdatum
2022-02-23
Besvarad
2022-02-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Den 15 februari kunde vi läsa att ett bolag med tydliga kopplingar till kinesisk militär och det kinesiska kommunistpartiet i landet har vunnit en upphandling hos Swedavia. Bolaget har därmed vunnit kampen om att sköta säkerhetskontrollen, med tillgång till känslig information och teknik med allt som det innebär, för internationella terminal 5 på Arlanda.

Det är inte särskilt konstigt att många förvånas över att det över huvud taget är möjligt att ett bolag med dessa kopplingar kan vinna den här typen utav upphandlingar – faktiskt enbart för att det haft det bästa anbudet. Särskilt i en tid då vi behöver ha en god kontroll över det svenska säkerhetsläget är det extra angeläget att inte möjliggöra för den här typen av företag att ens kunna delta i racet för att vinna upphandlingen. Det är nämligen i allra högsta grad oroande om utländsk makt tar över svensk säkerhetskontroll på landets största flygplats, i synnerhet om det rör sig om en auktoritär stat som redan sysslar med omfattande spionage i vårt land.

Frågan som nu aktualiseras är som bekant inte ny. Undertecknad har vid ett flertal tillfällen lyft relaterade frågor, just med koppling till kinesiska bolag eller kinesisk teknik. Sverige är, som ett djupt digitaliserat land med en tradition av omfattande öppenhet, också extra sårbart.

Den 1 november 2021 publicerades slutbetänkandet av Direktinvesteringsutredningen som kom med förslag i syfte att motverka strategiska uppköp av skyddsvärd verksamhet. Med all önskvärd tydlighet ser vi dock att regelverket fortfarande inte räcker i syfte att skydda känslig verksamhet eller infrastruktur från uppköp eller hantering av suspekta aktörer.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att förhindra att utländska företag som kan utgöra ett säkerhetshot inte ska få hantera den typ av information eller drift som i fallet med den svenska säkerhetskontrollen på Arlandas terminal 5?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1103 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2022/00577 Ju2022/00585 Ju2022/00588 Justitiedepartementet Justitie- och Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1097 av Åsa Coenraads (M) Säkerhetsläget på Arlanda, 2021/22:1103 av Markus Wiechel (SD) Upphandling av känslig verksamhet samt säkerheten på Arlanda och 2021/22:1110 av Johan Pehrson (L) Upphandling av säkerhetskontroller på flygplats

Åsa Coenraads har frågat integrations- och migrationsminister Anders Ygeman om han avser att agera för att utländsk makt inte ska få hantera svensk säkerhetskontroll på Arlanda. Frågan har överlämnats till mig att besvara.

Markus Wiechel och Johan Pehrson har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att vital säkerhetsinformation ska komma främmande makt till del genom upphandling såsom i fallet med säkerhetskontrollen på Arlanda.

Regeringen har redan tagit fram omfattande ny reglering på säkerhetsskyddsområdet som både moderniserat och förstärkt regelverket. I april 2019 trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft. Digitaliseringen och den säkerhetspolitiska utvecklingen har dock visat att det finns behov av att ytterligare skärpa regelverket på området. I december 2021 genomfördes därför ytterligare skärpningar av säkerskyddslagstiftningen.

Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ansvarar för att vidta de säkerhetsskyddsåtgärder som behövs för att skydda verksamheten. Enskilda verksamhetsutövare ska ingå säkerhetsskyddsavtal om de avser att ingå ett avtal om bl.a. en tjänst eller vara med utomstående leverantörer och det i upphandlingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller om upphandlingen i övrigt avser eller ger leverantören tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse.

Från och med den 1 december 2021 måste en aktör som bedriver verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet och som t.ex. ska samarbeta med en annan aktör eller upphandla en tjänst eller vara, även pröva lämpligheten av samarbetet och i vissa fall även samråda med sin tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheten har rätt att besluta att förfarandet inte ska få inledas om det är olämpligt ut säkerhetsskyddssynpunkt. Genom skärpningarna i december har tillsynsmyndigheterna även fått nya undersökningsbefogenheter och rätt att besluta om vitesföreläggande och sanktionsavgift om regelverket inte följs.

I det aktuella ärendet är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet. Jag kan konstatera att myndigheten har inlett ett tillsynsärende med anledning av Swedavias upphandling på Arlanda. Ett syfte med de skärpningar som regeringen genomförde av lagstiftningen i december förra året var just att ge förutsättningar för en mer aktiv tillsyn på säkerhetsskyddsområdet. Jag kommer att fortsätta följa frågan.

Stockholm den 23 februari 2022

–

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.