Till innehåll på sidan

Regelverket för bidrag till fiberutbyggnadsprojekt

Skriftlig fråga 2021/22:1074 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-02-10
Överlämnad
2022-02-11
Anmäld
2022-02-15
Svarsdatum
2022-02-23
Sista svarsdatum
2022-02-23
Besvarad
2022-02-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

 

Runt om i landet ser vi just nu olika operatörer som gör sitt yttersta för att säkerställa utbyggnad av fiber eller motsvarande för att skapa förutsättningar för uppkoppling i hela landet. Det är något som gynnar möjligheten till arbete hemifrån, och därmed en flexibel arbetsmarknad, liksom även den kommunala och regionala servicen där trygghetskameror med mera behövs i en ännu större utsträckning på platser som är svårtillgängliga i transporthänseende än inne i tätorterna. För allt detta behövs en säker uppkoppling.

I dagsläget skapas då områden av operatörerna där de ritar in hushåll och områden i sina tilltänkta projekt. Därefter söker de bidrag för att genomföra ansökt projekt. Och här kommer problemet. Nuvarande regelverk gör att om två operatörer har projekt som angränsar till varandra och söker för ett område där de inte bara tangerar varandra utan har något eller några hus som är inritande i båda projekten så faller det ena av projekten per automatik. Det är alltså inte så som rimligt vore att den som ger det bästa anbudet får just det eller de husen och att det andra projektet kan fortsätta med sin ansökan i övrigt förutom det dubblerade området. Detta system hindrar en snabb och effektiv utbyggnad och lamslår de områden som blir över när det ena projektet drar fram och det andra avstannar i brist på stöd helt och hållet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att utbyggnadsprojekt inte tar död på varandra per automatik i ett ansökningsförfarande när de ligger i samma område och tangerar varandra?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1074 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

I2022/00362 Infrastrukturdepartementet Energi- och digitaliseringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1074 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Regelverket för bidrag till fiberutbyggnadsprojekt

Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att utbyggnadsprojekt inte tar död på varandra per automatik i ett ansökningsförfarande när de ligger i samma område och tangerar varandra.

Hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband och stabila mobila tjänster av god kvalitet. Regeringen verkar för att bredbandsmålen ska nås. Det långsiktiga målet i bredbandsstrategin till 2025 är bl.a. att 98 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s. Post- och telestyrelsen (PTS) bedömer att det finns möjlighet att det målet kan nås till 2025. Enligt PTS kartläggning har närmare 95 procent av hushållen och företagen tillgång till  1 Gbit/s eller fiber i absoluta närheten i oktober 2020, jämfört med ca   92 procent i oktober 2019.

Riksdagen har efter förslag från regeringen beslutat att ytterligare     500 miljoner kronor satsas på utbyggnaden av bredband i hela landet. Totalt tillförs därmed 1,3 miljarder kronor till det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad för 2022. PTS är ansvarig myndighet för det bredbandsstödet i enlighet med förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Enligt PTS regleringsbrev för 2022 ska myndigheten säkerställa att samtliga Sveriges regioner med stödberättigade byggnader kan komma ifråga för fördelning av stödmedel. PTS ska främja att stödet får god geografisk spridning och säkerställa att olika typer av aktörer kan komma ifråga för stöd, särskilt bredbandsföreningar.

Det är viktigt att stödet är effektivt och att det bidrar till att regeringens bredbandmål nås. Regeringen har i PTS regleringsbrev för 2022 förtydligat rapporteringskravet. PTS ska redovisa hur myndigheten tagit tillvara erfarenheter av hantering av stödet. Redovisningen ska även innehålla en analys av hur PTS säkerställt att olika typer av aktörer kan komma ifråga för stödet, inte minst bredbandsföreningar, och annan information om stödet som PTS bedömer relevant för regeringen med anledning av uppdraget i regleringsbrevet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 24 februari 2023.

Regeringen lämnade i december 2021 över ett förslag till strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2023–2027 till EU-kommissionen. Planen innehåller inte något EU-finansierat bredbandsstöd. I syfte att minska antalet åtgärder och därmed komplexiteten inom GJP innebär riksdagens beslut om budgeten för 2022 att medel har avsatts för nästa programperiod (2023–2027) för åtgärder som kan genomföras såväl inom som utanför GJP. Regeringen har därefter presenterat vilka åtgärder som ska genomföras inom respektive utanför GJP. Regeringen har framförallt strävat efter att undvika parallella stödformer, för att förenkla för de som ansöker om stöd. Detta medför att det nationella stödsystem för bredbandsutbyggnad som PTS ansvarar för tillförs totalt 3 miljarder kronor 2023–2027. 

Stockholm den 22 februari 2022

Khashayar Farmanbar

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.