Likvärdig betygsättning
Skriftlig fråga 2020/21:888 av Mikael Damsgaard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-07
- Överlämnad
- 2020-12-07
- Anmäld
- 2020-12-08
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Att betygssättningen mellan olika skolor och huvudmän är likvärdig är viktigt av en mängd skäl. Betygen förväntas beskriva hur mycket svenska elever lär sig i skolan och ge en tydlig återkoppling till elever och föräldrar. Slutbetygen används dessutom som grund för urval till olika utbildningar varför likvärdigheten också är en fråga om rättvisa. Blir bristerna i likvärdighet för stora riskerar det skolväsendets och betygsystemets legitimitet.
Trots att lärarna sedan 2018 särskilt ska beakta provresultatet från nationella prov i samband med betygssättning är skillnaderna fortfarande stora mellan skolor och kommuner avseende hur väl betyg och provresultat överensstämmer.
I 28 av landets kommuner fick exempelvis mer än 50 procent av eleverna hos den kommunala huvudmannen bättre slutbetyg i matematik i årskurs nio än deras provbetyg från det nationella provet.
Ibland förekommer argumentet att betygsinflationen drivs av ökad konkurrens mellan skolor och huvudmän. I flertalet av dessa kommuner är konkurrensen från fristående skolor liten och kan inte förklara varför matematikbetygen i dessa kommuner tycks vara helt frikopplade från de nationella proven. Trots att överenstämmelsen mellan slutbetyg och nationella prov är bättre i ämnena svenska och engelska än i matematik är skillnaderna mellan kommuner likväl mycket stor även i dessa ämnen.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa en mer likvärdig betygssättning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:888 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:888 av Mikael Damsgaard (M) Likvärdig betygsättning
Mikael Damsgaard har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en mer likvärdig betygssättning.
Jag vill börja med att understryka att jag tar frågan om likvärdig betygssättning på stort allvar. Alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet och de betyg som sätts ska på ett rättvisande sätt spegla elevers kunskaper, oavsett vilken skola eleverna går på.
Det finns dessvärre tydliga signaler om att betygssättningen brister i likvärdighet. Det framgår bl.a. av Statens skolverks analyser av betygssättningen i grundskolan (2019) och gymnasieskolan (2020). Skolverket konstaterar att det finns systematiska skillnader mellan hur skolor sätter betyg i förhållande till resultat på nationella prov. Analysen visar också att det finns betydande inslag av relativ betygssättning, det vill säga att betygssättningen på skolorna utgår ifrån den genomsnittliga prestationsnivån på den egna skolan.
För att betygssättningen ska blir mer rättvis och likvärdig har regeringen initierat flera åtgärder på området. Utöver lagändringen om att nationella prov särskilt ska beaktas har regeringen gett Skolverket i uppdrag att utveckla digitaliserade nationella prov och gemensamma ramverk för konstruktionen av de nationella proven. I den försöksverksamhet som enligt uppdraget ska genomföras ingår försök med extern bedömning av elevlösningar, dvs. att det är någon annan än den undervisande lärarens som ska bedöma lösningarna. Nationella prov som görs på dator ska vara avidentifierade för bedömaren. Vidare ingår det i Skolverkets uppdrag att sträva efter att en så stor andel av uppgifterna som möjligt ska kunna automaträttas för att öka objektiviteten i bedömningen. De ändringar som införs inom ramen för uppdraget om digitalisering av nationella prov, tillsammans med regleringen om att proven särskilt ska beaktas vid betygssättning, är viktiga komponenter för att uppnå en mer rättvis och likvärdig betygssättning.
Genom den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, januariavtalet, har regeringen och samarbetspartierna kommit överens om att lärarna ska ges de bedömningsstöd som behövs för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet. Vidare anges att nationella prov ska rättas centralt för att stärka likvärdigheten och öka attraktionskraften i läraryrket, varför Skolverket getts i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur central rättning av nationella prov kan införas. Uppdraget redovisades i början av oktober 2020, och ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Utöver insatser direkt kopplade till provsystemet har regeringen nyligen beslutat om reviderade kurs- och ämnesplaner som ska utgöra bättre arbetsverktyg för lärarna. Kunskapskraven har omarbetats för att ge läraren bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Skolverket erbjuder också stöd för en mer likvärdig betygssättning till lärare och har utarbetat stöd som rektor och huvudman kan använda i det systematiska kvalitetsarbetet, i sin fördjupade analys av betygssättningen på den egna skolan. Även Statens skolinspektion har ett stort fokus på likvärdig betygssättning, och har bl.a. genomfört kvalitetsgranskningar på området.
För att undersöka behovet av ytterligare insatser på området gav regeringen Betygsutredningen 2018 i tilläggsdirektiv i uppdrag att analysera behov av åtgärder för att motverka betygsinflation (dir. 2019:66). Betygsutredningens betänkande (SOU 2020:43) har remitterats och betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. På området likvärdig betygssättning har Skolverket även publicerat ett nytt kunskapsunderlag i rapporten Likvärdiga betyg och meritvärden.
Sammanfattningsvis har jag satt frågan om betyg och likvärdig betygssättning högt på agendan och arbetet med att förbättra betygssystemet och stärka likvärdigheten pågår för fullt. Effekterna av de reformer som genomförts och som är under utarbetande behöver noggrant följas och ytterligare åtgärder övervägas.
Stockholm den 16 december 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.