Till innehåll på sidan

Lärares anslutning till våldsbejakande extremistorganisationer

Skriftlig fråga 2020/21:737 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-26
Överlämnad
2020-11-30
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

En lärare i Luleå stöder öppet den våldsbejakande vänsterextrema organisationen Afa och går i dess demonstrationer. På sociala medier stoltserar han i tröja med Afas logo och skriver på Facebook inlägg som förminskar mordet på den franske läraren som i sitt klassrum undervisat om yttrandefrihet. Detta avslöjar nyhetssajten Exakt24.se.

När reportern ringer upp rektorn på den aktuella skolan och frågar om det är lämpligt att en sådan person undervisar skolbarn och om hur man ser på våld och våldsbejakande organisationer svarar rektorn att man har ingen tolerans mot våld på det sättet, men rektorn ser dock inget våldsbejakande på det sättet med honom utan han är väldigt professionell och omtyckt.

I samband med det fruktansvärda mordet på en lärare, som undervisade i yttrandefrihet, i Frankrike förminskade läraren i Luleå händelsen. På Facebook skrev han:

Kan väl spontant känna att oavsett hur ofattbart sjuk den här händelsen må vara är klassrummet kanske inte rätt forum att vara lite käckt provokativ. Ingen victim blaming. Hoppas bara och tror att svenska lärare i allmänhet har bättre omdöme och fingertoppkänsla än att medvetet föra in bilder i undervisningen som de vet kommer upplevas som djupt kränkande hos stora delar av aktuell elevgrupp. Vidare. Om man ser till den faktiska empirin kring hot och direkta attacker mot lärare, elever och övrig skolpersonal i Sverige och övriga Norden senaste decenniet bör vi nog oroa oss BETYDLIGT mer över det högerextrema våldet.

Rektorn hävdar att läraren sköter sitt jobb korrekt och professionellt och tar avstånd från allt våld i skolan. På fritiden hyllar han dock en organisation som aktivt och systematiskt sysslar med våld och trakasserier.

Det är viktigt att slå fast att även lärare har rätt till egna personliga politiska åsikter och även har rätt att engagera sig politiskt. Det är givetvis viktigt att hålla isär rollerna och i sitt uppdrag som lärare inte låta sina politiska åsikter färga undervisningen. Vi har trots detta tidigare sett hur lärare som skött sina lärarjobb på både professionellt och omtyckt sätt förlorat sina anställningar bara för att de varit engagerade i Sverigedemokraterna.

Men lärare som på sin fritid är engagerade i våldsbejakande extremistorganisationer är problematiskt. Hur ska man kunna sköta sitt demokratiska uppdrag, och ha trovärdighet i detta grundfundament för vårt samhälle, om man samtidigt på fritiden arbetar för att rasera detsamma genom våld?

Hade läraren på sin fritid deltagit i våldsbejakande nazistiska rörelser och gått i deras demonstrationståg har jag svårt att se att samhället skulle finna acceptans för detta och hänvisa till att sådant bara sker på hans fritid medan han i skolan sköter det demokratiska uppdraget. Det är tämligen märkligt att det på något sätt blivit legitimt i vårt samhälle och att man ser mellan fingrarna när det gäller den våldsbejakande vänsterextremismen.

Afa är en vänsterextrem våldsbejakande organisation som under många år utfört våldsdåd.

På Wikipedia anges en del av de dåd som de tagit på sig i Sverige:

Under demonstrationerna under EU-toppmötet i Göteborg 2001 deltog Afa som en av organisatörerna i egenskap av att vara med i Göteborgsaktionen.

Afa har officiellt tagit på sig branden i Tråvads spinneri i Vara kommun, ett välkänt tillhåll för nazister, i december 2005. Händelsen betraktades som mordbrand av polisen.

Julen 2005 kastades målarfärg mot migrationsverket i Solna, och Afa tog på sig ansvaret för händelsen på sin hemsida.

Afa har tagit på sig ansvaret för attacken på Migrationsverket i Norrköping i januari 2006. Händelsen omfattar skadegörelse och hot mot enskilda handläggare.

Sverigedemokrater som firade nationaldagen i Rottne 2006 attackerades med basebollträ el liknande, enligt polisen. Afa Jönköping tog i ett pressmeddelande på sig attacken.

En lokal tillhörande Kristdemokraterna i Kalmar blev nedsprejad med slagord och fick fönsterrutor sönderslagna i juni 2006. Afa Dackebygd tog på sin hemsida på sig dådet och menade att den berodde på att de ville uppmärksamma Kristdemokratiska ungdomsförbundet på KD:s arbetarfientliga attacker.

I oktober 2006 hotade Afa att blockera det första kommunfullmäktigesammanträdet i Göteborg efter valet, eftersom Sverigedemokraterna blivit invalda.

I januari 2007 slogs fönsterrutorna sönder hos en sverigedemokratisk lokalpolitiker i Kalmar. På sin hemsida tog Afa Dackebygd på sig dådet.

I juli 2007 attackerades och hotades en domare vid Migrationsdomstolen i Göteborg. Gärningsmännen slog in en yxa i domarens ytterdörr, sprejmålade på huset och hällde ut rödfärg. Man lade också ut domarens och flera av hans kollegors personuppgifter på internet. På sin hemsida tog Afa på sig dådet.

I augusti 2008 sattes i Uppsala upp affischer med namn och bild på en person som uppgavs vara nazist. Mot en ersättning om 500 kronor och ett gratis knogjärn uppmanades folk misshandla mannen. På Afas hemsida tag gruppen på sig ansvaret för affischerna, och misshandeln lanserades som ett sätt att skapa arbetstillfällen.

I februari 2009 misshandlades den nationaldemokratiske politikern Vávra Suk. Dådet har av Polisen rubricerats som mordförsök. Afa tog på sin hemsida på sig ansvaret för dådet.

8 mars 2009, på internationella kvinnodagen, kastade personer från Afa Stockholm och Revolutionära Fronten färgbomber på Kristdemokraternas rikskansli i Stockholm.

Enligt uppgifter från polisen tillhörde många av dem som frihetsberövades i samband med kravallerna i Rosengård 2008 Afa. Polisen grep en aktivist från Afa och omhändertog 18 personer under den första natten som oroligheterna pågick. Enligt polisens bedömning hade kravallerna inte trappats upp på det aggressiva sätt som skedde om det inte hade varit för Afa.

Av denna anledning vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Anser ministern att det är förenligt att vara lärare och att på fritiden delta i och förespråka våldsbejakande extremism, och vidtar ministern några generella åtgärder?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:737 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Svar på fråga 2020/21:737 av Björn Söder (SD) Lärares anslutning till våldsbejakande extremistorganisationer

Björn Söder har frågat mig om jag anser att det är förenligt att vara lärare och att på fritiden delta i och förespråka våldsbejakande extremism, och om jag vidtar några generella åtgärder.

Till att börja med vill jag understryka att jag ser mycket allvarligt på det bestialiska mord på en lärare som har inträffat i Frankrike och har framfört det till den franska utbildningsministern. Det ska inte finnas något som helst utrymme för extremism i skolan. Lärare ska känna sig trygga och ha hela samhällets stöd när de tar upp frågor om grundläggande fri- och rättigheter.

De våldsbejakande extremistmiljöerna förespråkar, främjar eller utövar våld, hot, tvång eller annan allvarlig brottslighet för att uppnå förändringar i samhällsordningen, påverka beslutsfattandet eller myndighetsutövningen eller hindra enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter. Extremism utgör ett hot mot våra grundläggande principer om demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. I Sverige gör vi ingen skillnad när det gäller vilket håll extremismen kommer ifrån. Vårt gemensamma arbete organiseras därför mot våldsbejakande extremism inom såväl den vänsterextrema och högerextrema miljön som den våldsbejakande islamistiska miljön.

Alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen). Denna objektivitets-princip gäller tjänstemän vid såväl kommunala som fristående skolor som bedriver utbildning enligt skollagen. Vid utförande av sitt arbete får en tjänsteman inte vägledas av den egna politiska åsikten eller liknande. Vidare ställs i läroplanerna krav på att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Skolan har dessutom ett demokratiskt uppdrag. Eleverna ska lära sig om demokrati och mänskliga rättigheter. De ska också lära sig genom att grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter genomsyrar skolans lärmiljö. Målet är att de ska utveckla förmågor för att som samhällsmedborgare kunna verka aktivt i demokratin (prop. 2017/18:179). Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen (1 kap. 4–5 §§) och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Anställda inom skolväsendet måste verka för att demokratins idéer blir vägledande i sitt arbete. Detta innebär att den som t.ex. är motståndare till demokratins idéer inte ska få utveckla sina tankar i sin yrkesutövning.

Som Justitieombudsmannen har påpekat i ett beslut är räckvidden av den grundlagsfästa meddelar- och yttrandefriheten för offentligt anställda inte obegränsad (1997–1867). Arbetsuppgifter och andra skyldigheter som följer med anställningen innebär att den anställde inte alltid kan åberopa sin yttrandefrihet om han eller hon härigenom åsidosätter sina åligganden. En lärare kan, enligt vad Justitieombudsmannen anför i sitt beslut, inte ta lektionstid i anspråk för att inför klassen redovisa sin privata syn i en politisk fråga.

Det är viktigt att medborgarna har ett högt förtroende för skolväsendet och dess anställda. Rektorn ansvarar för att bedöma om lämplighet vid anställning. Vid en internationell jämförelse står sig Sverige mycket väl när det gäller avsaknad av oegentligheter i offentlig verksamhet. Men det innebär inte att det inte finns risker. Myndigheterna måste alltid vara uppmärksamma på omständigheter som kan leda till att deras opartiskhet ifrågasätts.

Säkerhetspolisen kan med stöd av den s.k. generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen inom ramen för arbetet med att motverka terrorism delge myndigheter, däribland kommunala skolhuvudmän, sekretessbelagd information (10 kap. 27 § OSL). Det kan bl.a. handla om uppgifter om våldsbejakande extremism. Regeringen har i en lagrådsremiss i februari 2018 föreslagit att offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor, och att huvudmän för fristående skolor ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av generalklausulen (U2018/00617). Någon proposition med ett sådant förslag har dock inte överlämnats till riksdagen. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Om bestämmelsen införs i enlighet med lagrådsremissen kommer Säkerhetspolisen att ha möjlighet att tillämpa generalklausulen för att kunna lämna information också till huvudmän för fristående skolor.

Avslutningsvis har jag stort förtroende för att de som arbetar inom skolväsendet utför sina uppgifter på ett sakligt och korrekt sätt. Det är samtidigt ett fortsatt angeläget uppdrag för regeringen att med olika former av insatser stödja skolan i detta arbete.

Stockholm den 9 december 2020

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.