Handel med stulet metallskrot

Skriftlig fråga 2020/21:675 av Eric Palmqvist (SD)

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

De omfattande stölderna av framför allt koppar utgör ett stort samhällsekonomiskt problem som drabbar allt från småföretag till Sveriges kyrkor, järnvägar och kraftförsörjning. Även om antalet stölder utmed Sveriges järnvägar sjunkit, som en konsekvens av ett kostsamt och målmedvetet förebyggande arbete från Trafikverkets sida, fortsätter de alltjämt. Och inbrotten och stölderna fortgår oförminskat vid landets kyrkor och småföretag. Noterbart är även den omständighet att i takt med att stölderna minskar från landets järnvägar så utsätts de metallåtervinningsföretag som samlar in och lagrar dessa metaller för stölder i högre grad än tidigare, med ökande kostnader för övervakning och inbrottsskydd som konsekvens.

En ny företeelse är också stölder av katalysatorer och partikelfilter från fordon, eftersom dessa innehåller dyrbara metaller såsom palladium, platina och rodium. Denna form av tillgrepp har ökat med flera hundra procent under 2020, med stora kostnader för försäkringsbolagen, och därmed även bilägarna, som följd.

Från såväl Riksantikvarieämbetets som Svenska kyrkans håll uppges att stölderna av framför allt koppar är oroväckande. Från Trafikverkets sida räknar man med att de investeringar som gjorts i DNA-märkning och instängsling ska innebära att järnvägarna framgent inte drabbas i samma stora utsträckning som tidigare.

Stölder av exempelvis koppar leder inte enbart till ekonomiska kostnader utan även till att Sveriges kulturarv riskerar att utarmas, att kyrkogårdar skändas och att säkerheten för tågen hotas. Detta då exempelvis signal- och jordkablar klipps av, vilket förutom att pendlare blir försenade även skadar den inhemska industrin till följd av bland annat sena leveranser. Kabelstölder vid landets järnvägar medför också en risk för allvarliga elolyckor när delar av järnvägsanläggningen riskerar att bli strömförande på grund av att kablar eller jordförbindelser klippts av och stulits. Kabelstölder kan också skapa instabilitet i elnätet och ytterst riskera vår nationella kraftförsörjning.

Denna typ av samhällsskadliga stölder, som ofta sker genom sabotageliknande inbrott, genererar i vanliga fall en blygsam intäkt på några tusenlappar till tjuven. Detta samtidigt som de orsakar enorma kostnader och risker för samhället i övrigt. Härvidlag är det irrelevant om stölderna utförs av lokala småtjuvar eller av organiserade stöldligor. Krafttag måste vidtas i alla led för att motverka såväl denna typ av tillgrepp som möjligheten för de icke seriösa aktörer som handlar med stöldgods att fortsätta med sin verksamhet.

Sverigedemokraterna har med anledning av detta, i sin kommittémotion 2020/21:666 Hårdare reglering av handel med metallskrot, föreslagit åtgärder som exempelvis införande av kontantförbud vid handel med metallskrot, tillståndskrav för handel med metallskrot, krav på ökad spårbarhet vid handel med metallskrot samt förslag om straffskärpningar vid handel och befattande med stulet metallskrot. Dessa förslag till regeländringar efterfrågas också av återvinningsföretagens branschorganisation, Återvinningsindustrierna.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Hur ser ministern på den nuvarande problematiken med handel med stulet metallskrot, och vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stävja denna form av brottslighet?