DNA-analyser vid grova brott
Skriftlig fråga 2020/21:382 av Mikael Strandman (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-11-06
- Överlämnad
- 2020-11-09
- Anmäld
- 2020-11-10
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nationellt forensiskt centrum, NFC, ratar systematiskt bevismaterial i form av DNA-spår då halten av DNA går under ett visst gränsvärde. Runt 25 000 spår per år som skickas till Nationellt forensiskt centrum, NFC, analyseras inte fullt ut. Enligt en granskning av SVT hamnar blod och annan DNA-bevisning som skickats in av polis i stället orörda i frysar på NFC. Detta har pågått i minst 20 år, och varken polis, åklagare eller försvarare har vetat om det.
En tysk undersökning, gjord på riktiga brottsplatsspår, visar att det finns användbara DNA-profiler i fler än vart tredje fall som går under det svenska gränsvärdet. Det innebär att det ligger en stor mängd ofullständigt analyserade spår i frysen i källaren – spår som skulle kunna bidra till att fälla brottslingar eller fria felaktigt utpekade personer.
Det som spär på oron är att NFC flera gånger larmat om en rättsosäker resursbrist. Under sommaren 2017 kritiserade Riksrevisionen NFC för alltför långa väntetider. Risken finns att gallringen beror på resursbrist och inte på att DNA-materialet är för dåligt.
Vid grova brott gör NFC djupare analyser och kan då gå under gränsvärdet. Men SVT har noga gått igenom ett tjugotal utredningar av grova brott och har i alla dessa hittat DNA-spår som hamnat under gränsen och därför inte analyserats fullt ut.
DNA-spår blir ett allt viktigare bevismaterial för att lösa brott. Är det så att gallringen beror på resursbrist borde detta ses över så att NFC får de medel som krävs för att analysera både de sparade proverna och de nya som kommer in, i varje fall då DNA-spåren härrör från grova brott.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att NFC får de resurser som krävs för att i större utsträckning analysera DNA-spår som hamnat under gränsvärdet i de fall de härrör från grova brott?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:382 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:382 av Mikael Strandman (SD)
Dna-analyser vid grova brott
Mikael Strandman har frågat justitie- och migrationsministern om han avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att Nationellt forensiskt centrum (NFC) får de resurser som krävs för att i större utsträckning analysera dna-spår som hamnat under gränsvärdet i de fall de härrör från grova brott.
Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen genomför en historisk utbyggnad av Polismyndigheten, som NFC är en del av. Vid halvårsskiftet var vi halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda 2024. Utbygganden av Polismyndigheten kommer också NFC till del. I september 2020 hade NFC 623 anställda, vilket är en ökning med 202 personer i förhållande till utgången av 2015. Hur stora resurser som NFC ska tilldelas beslutas av Polismyndigheten.
Ökningen av antalet anställda vid NFC i kombination med åtgärder för en effektivare ärendehantering återspeglar sig i ökad produktion och kortare handläggningstider. Under 2019 var den genomsnittliga handläggningstiden 39 dagar. Det utgör en minskning jämfört med 2018 då handläggningstiden i snitt var 47 dagar, och detta trots att inflödet av ärenden och ärendenas komplexitet ökade under 2019. Fler ärenden avslutades under 2019 än 2018 och de upparbetade balanserna minskade.
NFC har ett gränsvärde för dna-analyser som innebär att man i normalfallet inte analyserar dna i spårprover från mängdbrott om dna-halten understiger ett visst värde. Detta gränsvärde motiveras av rättssäkerhetsskäl och resursskäl. Gränsvärdet ligger på den nivå där NFC anser sig kunna göra goda dna-analyser av bra kvalitet som har bevisvärde i en brottmålsprocess.
Prover som ligger under gränsvärdet kräver ett mer omfattande analysarbete för att ge bra resultat. Vid grova brott analyseras vid behov även sådana prover. Vid mindre allvarliga brott är det av resursskäl inte lika motiverat att göra den typen av omfattande analyser.
Grova brott är högt prioriterade i både NFC:s verksamhet och i Polismyndigheten i stort. Enligt Polismyndigheten innebär inte arbetsmetoderna och rutinerna på dna-analysområdet i sig att grova brott förblir ouppklarade. NFC har ett nära samarbete med regionernas utredare av grova brott för att säkerställa att behoven i brottsutredningarna uppfylls. Jag har förtroende för att verksamheten fungerar på ett bra sätt.
Stockholm den 25 november 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.