Till innehåll på sidan

Villkorligt frigivna som fortsätter att begå brott

Skriftlig fråga 2020/21:2607 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-21
Överlämnad
2021-04-22
Anmäld
2021-04-23
Svarsdatum
2021-04-28
Sista svarsdatum
2021-04-28
Besvarad
2021-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

SVT:s Uppdrag granskning visar att en ung man släppts ut från Kumlaanstalten som villkorligt frigiven. Under det kommande halvåret begick han brott efter brott – under en period greps han av polisen åtta gånger på sex veckor. Till sist knivhögg han en annan man. Uppdrag gransknings kartläggning visar hur vanligt det är att unga män begår nya brott under villkorlig frigivning.

I Norge, Finland och Danmark kan risken för ett återfall i brott stoppa en villkorlig frigivning – men inte i Sverige.

SVT skriver: En klient hos frivården kan dessutom bli misstänkt och till och med erkänna brott utan att den villkorliga frigivningen dras in. Det är först om man bryter mot frivårdens regler och inte kommer på möten som det kan få konsekvenser.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att förhindra att villkorligt frigivna kan fortsätta att begå brott efter brott, och i så fall vilka?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2607 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/01672 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2607 av Björn Söder (SD)
Villkorligt frigivna som fortsätter att begå brott

Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra att villkorligt frigivna kan fortsätta att begå brott efter brott, och i så fall vilka.

Den villkorliga frigivningen syftar till att på ett ändamålsenligt sätt kontrollera övergången från anstalt till ett liv i frihet. Möjligheterna till en successiv övergång från livet i anstalt till ett liv i frihet är i många fall avgörande för den dömdes anpassning. Under prövotiden finns möjlighet till stödjande och kontrollerande insatser. Den villkorliga frigivningen ger också möjlighet att ställa krav på den frigivne och att tillgripa sanktioner om kraven inte uppfylls.

Reglerna om villkorlig frigivning har genomgått stora förändringar under senare tid och ytterligare lagändringar är på väg att införas.

Den 1 juli 2020 trädde lagändringar i kraft som bland annat innebär att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Kriminalvården kan också fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs.

Den 1 maj 2021 träder lagändringar i kraft som innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder, eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare införs utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Samma dag träder dessutom lagstiftning i kraft som dels innebär att möjligheten att föreskriva villkor om var den villkorligt frigivne ska vistas eller inte får vistas görs tydligare, dels ökade möjligheter för Kriminalvården att fatta beslut om elektronisk övervakning av den villkorligt frigivne.

Att motverka återfall i brott är en prioriterad fråga för regeringen. Jag följer noga effekterna av de reformer som genomförts och är på väg att genomföras av systemet med villkorlig frigivning.

Stockholm den 28 april 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.