Bedömningen av symtombaserade diagnoser
Skriftlig fråga 2020/21:2342 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-25
- Överlämnad
- 2021-03-25
- Anmäld
- 2021-03-26
- Svarsdatum
- 2021-04-07
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Besvarad
- 2021-04-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Från och med den 15 mars gäller nya regler i sjukförsäkringen. Den bedömning av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete som ska ske efter dag 180 i sjukfallet ska kunna skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365. Den som är sjukskriven får därigenom bättre förutsättningar att hinna genomgå vård, behandling och rehabilitering för att kunna återgå i arbete. Till skillnad från de tidigare reglerna gäller det nya beviskravet även symtombaserade diagnoser såsom ME/CFS och postcovid.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur ska de tänkta riktlinjerna för bedömning av symtombaserade diagnoser se ut?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2342 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:2342 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Bedömningen av symtombaserade diagnoser
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig hur de tänkta riktlinjerna för bedömning av symtombaserade diagnoser ska se ut.
Rehabiliteringskedjan behöver bli mer flexibel. Det är därför glädjande att sådana permanenta ändringar trädde ikraft den 15 mars. Bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska nu skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare.
Lagändringen bedöms göra särskilt stor skillnad för dem med symtombaserade diagnoser och en mindre exakt prognos för återgång i arbete. Lagändringen tar i högre utsträckning hänsyn till att kunskaperna inom forskning och hälso- och sjukvård om bl.a. förlopp och prognos är begränsade för vissa sjukdomar och att det då kan vara svårt för läkare att med säkerhet göra bedömningar av tidpunkten för återgång i arbete.
Under covid-19 pandemin har det blivit tydligt att det kan finnas en risk att individer som har diagnoser som det finns begränsad forskningsbaserad kunskap om inte får sjukpenning trots att deras arbetsförmåga sannolikt är nedsatt på grund av sjukdom. Det kan exempelvis handla om individer som har diagnosen postcovid eller individer med sjukdomen ME/CFS. En bristfällig bedömning av läkaren eller Försäkringskassan kan medföra långtgående konsekvenser för den enskilda.
Hälso- och sjukvården ställs inför svåra avgöranden vad gäller dessa patientgrupper. Hälso- och sjukvården kan, med anledning av att kunskapen om diagnosen är bristfällig, ha svårt att tillhandahålla Försäkringskassan sådana uppgifter som Försäkringskassan får i sjukfall i vilka diagnoserna är välkända.
För de diagnoser där forskningsbaserad kunskap är bristfällig kan hälso-och sjukvården och Försäkringskassan inte heller få stöd av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i samma utsträckning som när det gäller diagnoser för vilka det finns etablerad kunskap om vård, behandling och rehabilitering.
Mot denna bakgrund har regeringen gett Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att, inom ramen för det pågående uppdraget om att vidareutveckla sjukpenninghandläggningen, säkerställa att de åtgärder som har vidtagits får avsett genomslag i handläggningen av ärenden där den försäkrade har någon av diagnoserna ME/CFS eller postcovid eller någon annan komplex kriterie- eller symtombaserad diagnos där det inte alltid går att påvisa avvikande fynd vid undersökning eller där den forskningsbaserade kunskapen i övrigt är begränsad. Det kan exempelvis handla om att så kallade objektiva undersökningsfynd inte är ett krav för att sjukpenning ska kunna beviljas. Syftet med uppdraget är att öka tryggheten för personer med dessa typer av diagnoser
Stockholm den 7 april 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.