En kartläggning av antisemitism i skolan
Skriftlig fråga 2020/21:2212 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-16
- Överlämnad
- 2021-03-17
- Anmäld
- 2021-03-18
- Svarsdatum
- 2021-03-24
- Sista svarsdatum
- 2021-03-24
- Besvarad
- 2021-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
För en månad sedan presenterade Malmö stad en rapport om antisemitism och rasism inom verksamheter från förskolan till vuxenutbildningen. Det är en bekymmersam läsning som bekräftar problemet med jargong, nedsättande ord och trakasserier mot judiska barn och elever i skolan. En faktor som lyfts är också hur konflikten i Mellanöstern påverkar diskussionen och hur vissa elever beter sig gentemot sina klasskamrater. Men det framkommer också att judiska barn och elever inte känner full trygghet i att välja den skola de vill gå på men också att man i vissa situationer tvingas avstå från att berätta att man är jude.
Den här utvecklingen måste brytas. Lärarnas arbete med frågor kring nationella minoriteter måste intensifieras och förbättras så länge vi har personer som tillhör minoriteterna som känner otrygghet, men skolan gör inte tillräckligt.
Kartläggningen omfattar Malmö, men vi behöver en ny uppdaterad och nationell bild av läget kring antisemitism och ungdomarnas attityder. Det är också viktigt inför kommande beslut om satsningar och åtgärder som kan behövas inom skolan liksom inom andra delar av samhället.
Min fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind är:
Är ministern och regeringen beredda att initiera en nationell undersökning bland ungdomar i skolan för att ta fram ett kunskapsunderlag kring antisemitism i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2212 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på fråga 2020/21:2212 av Roger Haddad (L)
En kartläggning av antisemitism i skolan
Roger Haddad har frågat mig om jag och regeringen är beredda att initiera en nationell undersökning bland ungdomar i skolan för att ta fram ett kunskapsunderlag kring antisemitism i skolan.
Regeringen ser allvarligt på förekomsten av antisemitism, andra former av rasism och diskriminering i Sverige och har vidtagit en rad åtgärder för att komma tillrätta med problemen, bland annat inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.
Skolan har en viktig roll att genom utbildning förmedla och förankra respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Antisemitism och andra former av rasism ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.
Idag pågår i många grund- och gymnasieskolor ett systematiskt arbete med bl.a. likabehandling, demokratiuppdrag, arbete mot kränkningar och inkludering, något som bidrar till att motverka rasism. Forskning visar att det finns stöd för att en ”hela-skolan-ansats” och ett brett grepp i skolans arbete med dessa frågor är mest effektivt.
Antisemitism och andra former av rasism är komplexa fenomen. Såväl attityder och värderingar som upplevd utsatthet och strukturella perspektiv behöver beaktas.
Regeringen har gett Forum för levande historia ett antal uppdrag som syftar till att informera skolungdomar om bl.a. antisemitism. Under 2020 färdigställdes en webbfortbildning för lärare på temat ”Svåra frågor i klassrummet”. Syftet är att stärka lärares kunskaper om och förmåga att hantera antidemokratiska uttryck, Förintelseförnekelse m.m. genom bl.a. övningar och lektionsupplägg. Genom kursen ges möjlighet att reflektera över rollen som lärare och hur ett mer konstruktivt samtalsklimat, i linje med skolans värdegrund, kan skapas.
Forum för levande historia har även, inom ramen för den nationella satsning som görs med anledning av Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism som ska äga rum i oktober 2021, i uppdrag att förstärka utbildningsinsatserna om bl.a. antisemitism. Uppdraget ska särskilt riktas mot målgrupper som sällan nås av myndighetens verksamhet. Olika delar av skolväsendet, folkbildningen samt samhällsorienteringen för nyanlända omfattas av uppdraget.
År 2005 genomförde Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet studien Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige. Forum för levande historia kommer under våren 2021 med en uppföljning av undersökningen där målgruppen är den svenska allmänheten i åldern 18–79 år. Syftet med undersökningen är att bidra till ett ökat kunskapsläge om antisemitismen, och därigenom stödja praktisk verksamhet för att motverka antisemitism i samhället. Jag ser fram emot att få ta del av rapportens resultat.
Stockholm den 24 mars 2021
Amanda Lind
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.