Åtgärdsprogram inom vattendirektivet
Skriftlig fråga 2020/21:2021 av Kristina Yngwe (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-01
- Överlämnad
- 2021-03-01
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Just nu pågår samråd kring de fem vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen är en sammanställning av de åtgärder som ska vidtas under vattendirektivets sista cykel, åren 2022–2027, och handlar om åtgärder för att bland annat minska övergödning och åtgärda vattenhinder.
För jordbrukets del riskerar dessa åtgärder att bli kostsamma. Sammantaget i de fem åtgärdsprogram som nu ligger för samråd är kostnaden för lantbruket drygt 2,6 miljarder kronor. Samtidigt har riksdagen ställt sig bakom målen i regeringens livsmedelsstrategi som säger att livsmedelsproduktionen ska öka och att konkurrenskraften och lönsamheten ska stärkas, och med de redan små marginaler som svenska lantbrukare har blir kostnaderna för åtgärdsprogrammen tunga att bära.
I vattenförvaltningsförordningen, VF, (2004:660) anges i 4 kap. 10 § att vattenmyndigheten ska för en viss vattenförekomst besluta om mindre stränga kvalitetskrav om det är omöjligt eller medför orimliga kostnader att uppnå de strängare kraven, om de samhällsekonomiska behov som verksamheten fyller inte utan orimliga kostnader kan tillgodoses på ett sätt som är väsentligt bättre för miljön eller att alla möjliga åtgärder vidtas för att med hänsyn till verksamhetens karaktär uppnå bästa möjliga status.
År 2018 fattade riksdagen beslut (prop. 2017/18:243) om att Sverige fullt ut ska tillämpa alla möjliga undantag som vattendirektivet medger. Denna möjlighet använder sig dock inte vattenmyndigheterna av. I stället saknar vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram i vattendirektivets sista cykel beslut om mindre stränga krav för vattenförekomster som inte kan uppnå god status på grund av jordbrukets påverkan. Vattenmyndigheterna anser att det saknas tillräckligt tydlig vägledning från Havs- och vattenmyndigheten för att kunna göra detta eftersom det är oklart
- när det kan anses omöjligt, enligt 4 kap. 10 § 1 VF, att uppnå de strängare kraven för jordbrukets verksamheter
- hur och om jordbruket ska ses som ett samhällsekonomiskt behov enligt 4 kap. 10 § 2 VF och vilka kostnader som därmed ska anses som orimliga
- vilka åtgärder som i förhållande till mindre stränga krav som därmed ska anses som alla möjliga enligt 4 kap. 10 § 3 VF.
Samtidigt anger Havs- och vattenmyndigheten att tillräcklig vägledning givits till vattenmyndigheterna. Att inte utreda mindre stränga krav kan bryta mot 4 kap. 7 § i myndighetens föreskrift HVMFS 2019:25. Eftersom odling är den typ av verksamhet som har den största påverkan på Sveriges vattenförekomster vad gäller fosfor och kväve torde det vara angeläget att vattenmyndigheterna haft detta klarlagt till den tredje cykeln av vattendirektivet.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Varför saknas klargörande om hur 4 kap. 10 § VF ska tillämpas för jordbruket, och hur tänker ministern se till att detta sker samt bevakar att vattenmyndigheterna följer riksdagens beslut om att nyttja alla möjliga undantag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2021 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:2021 av Kristina Yngwe (C)
Åtgärdsprogram inom vattendirektivet
Kristina Yngwe har frågat mig varför det saknas klargörande om hur 4 kap. 10 § vattenförvaltningsförordningen ska tillämpas för jordbruket, och hur jag tänker se till att detta sker och att jag bevakar att vattenmyndigheterna följer riksdagens beslut om att nyttja alla möjliga undantag.
Huvuddelen av de vattendrag, sjöar och kustvatten som omfattas av kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten når inte den kvalitet de ska ha. Övergödningen är ett av de största problemen för att uppnå målen i EU:s ramdirektiv för vatten och med att uppnå god miljöstatus i Östersjön. I Östersjön finns världens största kända yta av syrefri havsbotten orsakad av mänsklig aktivitet och de senaste åren har utbredningen av syrefria områden i Östersjön varit rekordstor. För att minska övergödning behöver därför insatserna öka.
Det finns därför fortsatt ett stort behov att genomföra kostnadseffektiva åtgärder. I den mån befintliga verksamheter och källor kan åtgärdas och påverkan minska kan också utrymme skapas för nya och expanderande verksamheter inom bl.a. jordbruket. Samtidigt är det viktigt att verksamheter som negativt påverkar vatten inte ska behöva vidta mer långtgående skyddsåtgärder eller begränsningar än vad som är nödvändigt.
De åtgärder som har genomförts inom vattenförvaltningen och för att minska jordbrukets påverkan på övergödningen har i hög grad utförts genom frivilliga insatser och delvis med ersättningar, framförallt genom landsbygdsprogrammet. Frågan om vilka finansieringsmöjligheter för vattenåtgärder som den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska innehålla från 2023 bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen är angelägen om en väl fungerande vattenförvaltning i Sverige, såväl utifrån ett ändamålsenligt genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten som för att förbättra våra vatten och ekosystem. Det är angeläget att olika delar av politiken fungerar väl tillsammans och att samstämmigheten i politiken stärks. Det av riksdagen i december 2020 fastställda målet för Agenda 2030 är en viktig utgångspunkt i denna ambition och ett balanserat och integrerat förhållningssätt till hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner är centralt i arbetet. Ett exempel är arbetet med livsmedelsstrategin och dess mål om en ökad hållbar produktion som inkluderar såväl konkurrenskraft som ökad produktion, miljömål, tillväxt och sysselsättning.
Regeringen anser att avvägningar mellan effekter på andra miljö- och samhällsmål är viktiga i arbetet med vattenförvaltningen. I syfte att se över och belysa den nuvarande organisationen av förvaltningen av yt- och grundvatten tillsatte regeringen en utredning. Utredningens betänkande bereds nu inom Regeringskansliet.
När det gäller frågeställningen om undantag kan det konstateras att regeringen i vattenförvaltningsförordningen har infört en skyldighet för vattenmyndigheterna att besluta om undantag från kvalitetskraven för vattenförekomster där förutsättningarna för undantag är uppfyllda. Regeringen har också gett länsstyrelserna i uppdrag att se över förutsättningarna för en ökad tillämpning av undantag inom vattenförvaltningen, samt gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över sina föreskrifter och sin vägledning för uppnående av rätt vattenstatus.
Europeiska kommissionen har pekat ut en tydlig ambition om ett framtida samhälle som är hållbart från miljö- och klimatsynpunkt. Denna satsning på ett hållbart samhälle är något som den svenska regeringen stödjer och som ligger väl i linje med regeringens arbete för en stärkt samstämmig politik.
Stockholm den 10 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.