Växtskyddsmedel och biologisk mångfald
Skriftlig fråga 2020/21:1898 av Nina Lundström (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-19
- Överlämnad
- 2021-02-22
- Anmäld
- 2021-02-23
- Sista svarsdatum
- 2021-03-03
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Kemiska bekämpningsmedel, växtskyddsmedel, används i många länder för att effektivisera produktionen i jordbruket. Användningen av bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet. EU:s jord till bord-strategi ska leda till att unionen ställer om till ett mer hälsosamt och hållbart livsmedelssystem. EU-kommissionen menar att överanvändningen av bekämpningsmedel i jordbruket förorenar mark, vatten och luft. Kommissionen ska vidta åtgärder för att halvera såväl användningen av som risken med kemiska bekämpningsmedel till 2030.
SLU redovisade förra året hur den globala användningen av bekämpningsmedel – uttryckt som mängd aktivt ämne – ökat med nära 80 procent sedan 1990. Ökningen avstannade dock i många delar av världen under 2010-talet. Fram till 2010-talet skedde ökningen framför allt i medelinkomstländer i Asien och Latinamerika såsom Thailand och Mexiko. De ligger nu i nivå med Europa och Nordamerika. I låginkomstländer är användningen fortfarande liten. Giftrester i mark, vattendrag och mat kan vara skadliga för ekosystem på land och i vatten där de kan orsaka förlust av biologisk mångfald.
Reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är en möjlighet som kan ge utrymme för att nationellt anpassa stöden så att nya sätt att bruka jorden möjliggörs som kan bidra till en minskad användning av växtskyddsmedel och som bidrar till stärkt biologisk mångfald. Flera organ inom FN har den biologiska mångfalden på sin dagordning. Man samverkar exempelvis med Ipbes som 2016 gav ut rapporten Pollinators, pollination and food production, där rekommendationer lämnas till beslutsfattare globalt. I rapporten adresserades frågan om användningen av växtskyddsmedel. Den globala användningen är viktig, liksom den nationella. Det behövs samverkan både inom EU och internationellt för att påverka utvecklingen positivt.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vilka åtgärder är ministern beredd att arbeta för i EU och internationellt för att begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel, växtskyddsmedel, i syfte att värna den biologiska mångfalden och minska negativa miljöeffekter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1898 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:1898 av Nina Lundström (L)
Växtskyddsmedel och biologisk mångfald
Nina Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att arbeta för i EU och internationellt för att begränsa användningen av kemiska växtskyddsmedel i syfte att värna den biologiska mångfalden och minska negativa miljöeffekter.
EU:s växtskyddsmedelslagstiftning utgör ett av de strängaste systemen i världen för att godkänna och kontrollera användningen av sådana medel. Lagstiftningen bidrar till tillhandahållandet av säker mat för europeiska medborgare och säkerställer en vetenskapligt baserad hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och miljön.
Samtidigt är kemisk bekämpning en av flera viktiga orsaker till försämrad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Det är även den indirekta påverkan på odlingslandskapet från olika odlingssystem som leder till minskad mångfald. Eftersom växtskyddsmedel ofta appliceras direkt på växter finns risk att ämnena hamnar i den omgivande miljön. De verksamma ämnena i växtskyddsmedel har egenskaper för att bekämpa levande organismer och användningen av medlen kan medföra risker för andra organismer än de som avses att bekämpas, det vill säga för människor, djur och miljön.
I Sverige har vi en nationell handlingsplan enligt EU:s direktiv om en hållbar användning av bekämpningsmedel (direktiv 2009/12/EG), som syftar till att minska de risker som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön. Flera mål i handlingsplanen bidrar till en ökad biologisk mångfald. Bland annat ska hållbara odlingssystem utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel. I detta ingår att öka den ekologisk produktionen. Vidare innehåller planen specifika mål för att begränsa användningen av växtskyddsmedel som är farliga för pollinerande insekter så att riskerna minimeras, samt för att minska halter av växtskyddsmedel i yt- och grundvatten.
Inom EU driver regeringen på för att bekämpningsmedel som är farliga för bin ska antingen förbjudas eller begränsas kraftigt. Vi vill också att fler pollinatörer, särskilt vilda, beaktas vid utvärderingen av risker med bekämpningsmedel. Regeringen arbetar även för att underlätta godkännandet av lågriskmedel och biologiska medel i bekämpningssyfte. I samband med en planerad översyn av EU:s direktiv för en hållbar användning av bekämpningsmedel vill vi att skyddet för hälsa och miljö breddas, särskilt vad gäller skyddet för omgivande mark, landlevande organismer och naturliga predatorer.
Sverige och regeringen har i förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik drivit att miljöfrågor ska få en större tyngd. Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett av de viktigaste instrumenten inom EU för att påverka biologisk mångfald i en gynnsam riktning. Under de senaste reformerna har politiken successivt stärkts på miljöområdet.
Internationellt pågår förhandlingar om ett nytt globalt ramverk för kemikalier och avfall. Frågan är prioriterad för Sverige och vi är drivande för ett ambitiöst ramverk. För uppnå detta har vi tillsammans med Uruguay initierat en högnivåallians om kemikalier och avfall, High Ambition Alliance on Chemicals and Waste. Vidare stöttar vi EU-kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen.
Regeringen genomför även åtgärder nationellt och har nyligen beslutat om nya etappmål för en giftfri miljö som syftar till att väsentligt minska användningen av växtskyddsmedel och biocidprodukter med särskilt farliga egenskaper till år 2030. Regeringen har också beslutat om ett åtgärdspaket om 70 miljoner kronor per år som gäller 2020–2022 i syfte att gynna pollinatörer. Paketet består dels av en satsning med 50 miljoner kronor per år för åtgärder som ska gynna pollinerande insekter, dels 20 miljoner kronor per år för att stärka arbetet med pollinerande insekter i miljöövervakning.
Stockholm den 10 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.