Ändrade handelsmönster efter brexit
Skriftlig fråga 2020/21:1109 av Eric Westroth (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-18
- Överlämnad
- 2020-12-18
- Besvarad
- 2021-01-04
- Sista svarsdatum
- 2021-01-04
- Anmäld
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Sedan en tid har det stått klart att Storbritannien lämnar Europeiska unionen. Detta är en tydlig politisk markering mot byggandet av ett storskaligt överstatligt EU. Storbritannien har förhandlat med EU om utträdet ur unionen. Frågan har bland annat gällt huruvida ett avtal mellan Storbritannien och EU kan upprättas och vad det i sådana fall ska komma innehålla i fråga om handel.
På senare tid har vi på nytt fått indikationer från premiärministern i Storbritannien om att det kan bli så att utträdet sker utan att ett avtal kommer på plats. Däremot arbetar man in i det sista för att få till stånd ett avtal. Vad utfallet i slutänden blir återstår att se. Oavsett avtal eller inte tillhör Storbritannien en av de absolut viktigaste ekonomierna för svenska företag inom export och import.
Under de senaste åren har såväl handel som utländska direktinvesteringar mellan Sverige och Storbritannien uppgått till mångmiljardbelopp. Storbritannien utgör tillsammans med andra ekonomier i Europa och andra delar av världen oerhört viktiga handelspartner, inte minst för sysselsättningen och välfärden i Sverige. Men handelsmönstren i världen kan komma att förändras i samband med brexit. Det kan förstås innebära både positiva och negativa effekter, där effekten på nettoexportens utveckling kommer att bli intressant att iaktta över tid.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka långsiktiga förberedelser och vilket strategiskt arbete genomför regeringen med anledning av de ändrade handelsmönster för Sverige som kan bli en följd av brexit?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1109 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1109 av Eric Westroth (SD)
Ändrade handelsmönster efter brexit
Eric Westroth har frågat näringsminister Ibrahim Baylan om vilka långsiktiga förberedelser och vilket strategiskt arbete regeringen genomför med anledning av de ändrade handelsmönster för Sverige som kan bli en följd av brexit. Frågan har överlämnats till mig.
Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartner. Sverige exporterar för ett värde om över 150 miljarder kronor varje år och importerar för motsvarande 147 miljarder kronor. Omkring 6 000 svenska företag handlar med Storbritannien och minst 70 000 personer runtom i Sverige går till jobbet tack vare exporten till Storbritannien. Storbritannien kommer att fortsätta vara en viktig marknad för svenska företag även efter årsskiftet.
Nu har EU och Storbritannien enats om ett frihandelsavtal. En mycket stor vinst är att företag slipper betala tull på varor som har ursprung i EU eller Storbritannien. Avtalet innebär 100 % tull- och kvotfritt marknadstillträde för samtliga varukategorier där varorna uppfyller ursprungsreglerna. EU har inget annat handelsavtal som tar bort alla tullar. Avtalet skapar också en betydligt högre grad av förutsägbarhet, jämfört med ett avtalslöst tillstånd. Förutsägbarhet för näringslivet är bra för jobb och tillväxt.
Det lägger en god grund för fortsatt samarbete mellan EU och Storbritannien. Med avtalet följer en stark institutionell ram som ger bra grund för att utveckla handelsförbindelserna. Parterna kommer att föra en kontinuerlig dialog kring regler som påverkar handeln, för att undvika framtida handelshinder.
Avtalet löser dock inte alla problem. Det kommer att bli ökad administration och högre kostnader. Det kommer mer att likna handeln med exempelvis Kanada eller Japan. De ökade kostnaderna kommer att drabba alla företag som handlar med varor, och i förlängningen konsumenterna. De kommer också att drabba privatpersoner som handlar online från Storbritannien.
Hur handelsmönstren kommer att förändras efter årsskiftet vet vi inte. Det finns nu ett bra avtal, men det beror också på andra faktorer som hur känsliga företagen är för de kostnadsökningar och den försämrade förutsägbarhet som Storbritanniens utträde ur EU kommer att innebära, trots avtalet, både på kort och lång sikt. Det har också betydelse vilka förberedelser företagen gjort.
Jag uppmanar kontinuerligt näringslivet, branschföreträdare, handelskammare, fackliga företrädare och företag att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att de ska kunna fortsätta handla med Storbritannien.
Det finns bra information att tillgå hos våra myndigheter, till exempel Kommerskollegium, Tullverket, Swedac, myndighetsportalen verksamt.se, Jordbruksverket och Livsmedelsverket med flera, som kan underlätta företagens nya situation. Detta är viktigt inte minst för företag, framförallt mindre, som inte tidigare handlat med länder utanför EU.
Den svenska regeringen och myndigheterna har arbetat intensivt de senaste fyra åren för att förbereda Sverige för utfallet av folkomröstningen i Storbritannien. Regeringen har haft en nära dialog med relevanta myndigheter. Vissa myndigheter har även fått specifika uppdrag att se till att information om hur man förbereder sitt företag finns enkelt tillgänglig.
Regeringen kommer därutöver att fortsatt upprätthålla och vidareutveckla de breda och mycket goda relationerna mellan Sverige och Storbritannien.
Stockholm den 4 januari 2021
Anna Hallberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.