En ökad svensk köttproduktion
Skriftlig fråga 2019/20:743 av Sten Bergheden (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-14
- Överlämnad
- 2020-01-15
- Anmäld
- 2020-01-16
- Svarsdatum
- 2020-01-22
- Sista svarsdatum
- 2020-01-22
- Besvarad
- 2020-01-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svensk djurproduktion och köttproduktion är bland världens mest klimatsmarta köttproduktioner och har en väldigt liten klimat- och miljöpåverkan.
Vår svenska köttproduktion ger dessutom mervärden såsom ett betat kulturlandskap med stora biologiska värden, vilket är bra för både fauna och flora.
Sveriges köttproduktion borde därför öka, och vi borde producera mycket mer svenskt kött i Sverige och därmed kunna konkurrera och ta marknadsandelar från andra länder med en sämre köttproduktion. Detta skulle vara bra både för miljön och för jobb och tillväxt i Sverige.
Om Sveriges köttproduktion kunde öka skulle det kunna ge nya exportmöjligheter och en levande landsbygd.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vad avser statsrådet att göra för att underlätta för en ökad svensk köttproduktionen och en ökad köttexport från Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:743 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2019/20:743 av Sten Bergheden (M)
En ökad svensk köttproduktion
Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta för en ökad svensk köttproduktion och en ökad köttexport från Sverige.
Mjölk och nötkött är viktiga produkter i det svenska jordbruket. De hänger dessutom nära samman, eftersom omkring 60 procent av det svenska nötköttet kommer från djur från mjölkproduktionen. Antalet nötkreatur är ungefär detsamma nu som för tio år sedan, omkring 1,5 miljoner djur. Antalet mjölkkor har dock minskat med tio procent under den perioden, samtidigt som antalet kor för uppfödning av kalvar har ökat.
Betande nötkreatur är viktiga för att upprätthålla den biologiska mångfalden i hela Sverige. Jordbruket i skogsbygden och i Norrland är starkt beroende av lönsamheten i mjölk- och nötköttsproduktionen, eftersom förutsättningarna för andra produktionsinriktningar är svaga.
Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen 2017 och dess övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Handlingsplanen del 2 för livsmedelsstrategin har just beslutats och innehåller åtgärder för 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025, dessutom görs ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Bland åtgärderna finns en vidareutveckling av uppdraget om ett nationellt kunskapsnav för en konkurrenskraftig animaliesektor, uppdrag till myndigheter att stärka bilden av de svenska mervärdena i livsmedelssektorn, samt fortsatt arbete med förenkling. Branschen får också fortsatt stöd till att samordna sig för att samverka kring forskning och innovation. Den offensiva satsningen på svensk livsmedelsexport fortsätter med bland annat medel för arbete med exportgodkännande för svenska livsmedel och jordbruksvaror. Livsmedelsstrategin ger resultat, i dagarna har vi fått exportgodkännande för griskött till Filippinerna.
Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har vi många åtgärder som bidrar till att stärka svensk köttproduktion, såsom stöd till naturbeten, investeringsstöd, kompensationsstöd, djurvälfärdsersättningar, gårdsstöd och nötkreatursstöd. Arbete pågår nu med att utforma den strategiska planen efter 2021.
Glädjande nog har lönsamheten i sektorn vänt uppåt 2019 och med en ökad lönsamhet möjliggörs investeringar som kan leda till ökad produktion. Vi behöver dock även fortsättningsvis hålla ett öga på primärproduktionens i vissa fall höga kostnadsläge, samt ytterligare regelförenklingar, i synnerhet sådana regler som påverkar företagens möjlighet att växa. Jag ser att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja. Förutsättningarna för hållbar produktion är goda i Sverige och bör tas tillvara.
Stockholm den 21 januari 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.