Ungdomar som utsätts för rån
Skriftlig fråga 2019/20:675 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-18
- Överlämnad
- 2019-12-19
- Anmäld
- 2019-12-20
- Sista svarsdatum
- 2020-01-02
- Svarsdatum
- 2020-01-10
- Besvarad
- 2020-01-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Vi läser ofta i medierna om hur ungdomar blir rånade på kläder, mobiltelefoner eller andra värdeföremål. I Stockholm rånas tre unga varje dag!
Från januari till september i år rånades 845 unga enbart i Stockholm!
Situationen ser lika illa ut på fler platser i Sverige.
På Sveriges Radio Göteborgs webbplats den 13 november kunde man läsa följande:
En 18-årig man fick sent i går kväll sitt öra helt eller delvis avskuret efter att ha blivit rånad av ett tiotal personer i ett parkeringsgarage i Landala i Göteborg. 18-åringen rånades på allt utom sina kalsonger, uppger polisen.
Allt fler ungdomar rånas, och utvecklingen ser inte ut att avmattas, snarare tvärtom.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att bekämpa ungdomsrånen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:675 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2019/20:675 av Thomas Morell (SD) Ungdomar som utsätts för rån
Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att bekämpa ungdomsrånen.
Som Thomas Morell beskriver har antalet rån mot ungdomar ökat på senare år, vilket är oroande. Detta är allvarliga och integritetskränkande brott som därför prioriteras av polisen. Man följer brottsutvecklingen noga och utgår från brottsutsatta platser, tider och tillvägagångssätt för att förebygga personrån mot unga. Det kan handla om ökad närvaro, kamerabevakning och samverkan med andra aktörer som socialtjänst, skola och föreningsliv. För att vända trenden när det gäller personrån och andra brott vidtar regeringen flera olika åtgärder.
Att det polisiära arbetet stärks och att fler polisanställda finns ute lokalt för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är prioriterade frågor för regeringen. Regeringens mål är att det ska bli 10 000 fler polisanställda 2024. Antalet anställda har sedan starten av polistillväxten i januari 2016 ökat med nära 3 500. I november hade Polismyndigheten totalt 31 736 anställda, vilket är fler än någonsin tidigare.
Regeringen har nyligen presenterat ett 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten. Det innehåller bland annat ett flertal nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff samt ett bättre brottsförebyggande arbete.
Just rånen tas upp i 34-punktprogrammet som ett exempel på brott där man måste gå in med mer frihetsberövande insatser. Därför ska det utredas om fler brott som ofta begås i gängmiljö behöver få skärpta straff för att spegla brottets allvar och ge möjlighet till obligatorisk häktning. Det har fungerat väl när det gäller vapenbrott.
Regeringen arbetar brett med åtgärder för trygghet och säkerhet på gator och torg. Den 21 november 2019 tillsatte regeringen en utredning som ska se över regelverket för ordningsvakter. Utredningen syftar bl.a. till att se om ordningsvakterna kan bidra till samhällets behov av ordning och trygghet på offentlig plats på ett bättre sätt än idag.
Vidare kan nämnas att en ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Den nya lagen har gjort det lättare att få tillstånd till kamerabevakning i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften. Efter en lagändring den 1 januari 2020 behöver Polismyndigheten över huvud taget inte ansöka om tillstånd för att få bedriva kamerabevakning.
Det behöver också bedrivas ett brett förebyggande arbete mot brott och återfall i brott, ett arbete som involverar många aktörer i samhället. Särskilt viktigt är det med fler närvarande poliser och tidiga insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Inte minst kan kommunerna bidra med viktiga insatser inom ramen för exempelvis socialtjänst och skolverksamhet och i arbetet med samhällsplanering och tillsyn. 34-punktsprogrammet innehåller ett flertal åtgärder på detta område.
Jag och regeringen följer utveckligen noga för att försäkra oss om att vidtagna åtgärder får önskad effekt.
Stockholm den 10 januari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.