Till innehåll på sidan

Kritiken från FN:s rapportör för bostadsfrågor

Skriftlig fråga 2019/20:243 av Momodou Malcolm Jallow (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-23
Överlämnad
2019-10-24
Anmäld
2019-10-25
Svarsdatum
2019-10-30
Sista svarsdatum
2019-10-30
Besvarad
2019-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

I mars 2019 fick regeringen ett brev från FN:s särskilda rapportör för bostadsfrågor, Leilani Farha. I brevet riktar Farha skarp kritik mot regeringens bostadspolitik. Farha uttrycker en särskild oro över de lagar och policyer som har möjliggjort att globalt kapital kunnat investeras i bostäder som säkerhet för finansiella instrument. Den så kallade finansialiseringen av bostadsmarknaden, som detta är ett uttryck för, får enligt Farha katastrofala konsekvenser för hyresgästerna.

Farha lyfter fram riskkapitalbolaget Blackstone som exempel, ett företag som fram till nyligen varit majoritetsägare i fastighetsbolaget Hembla (tidigare D. Carnegie) med omkring 21 000 lägenheter i Storstockholm. Blackstones affärsmodell är att köpa upp hela bostadsområden, renovera lägenheterna och höja hyrorna kraftigt. De hyresgäster som inte klarar av att betala de högre hyrorna tvingas flytta. Fenomenet kallas renovräkning och har drabbat många hyresgäster runt om i Sverige, bland annat i Hemblas bestånd.

Blackstone har nu sålt sitt innehav i Hembla till det tyska fastighetsbolaget Vonnovia, ökänt i Tyskland för att köpa upp och renovera hyresrätter med kraftiga hyreshöjningar som följd. Vonnovia är, genom köpet av Hembla, numera den största enskilda bostadsägaren i Sverige med närmare 40 000 hyresrätter. Merparten av dessa hyresrätter återfinns i våra förorter och miljonprogramsområden.

Farha är bekymrad över att regeringen har accepterat finansialiseringen av bostadsmarknaden och inte gjort några försök att reglera problemet – i synnerhet då regeringen, enligt såväl internationella konventioner som regeringsformen, ska trygga rätten till bostad.

Brevet avslutas med en uppmaning till regeringen att dels erkänna den inverkan som finansialiseringen av bostadsmarknaden har på bostaden som en social rättighet, dels vidta åtgärder för att återupprätta bostaden som en social rättighet. Om regeringen misslyckas lever Sverige, enligt Farha, inte upp till sina åtaganden vad gäller internationella mänskliga rättigheter.

I regeringens korta svar på Farhas brev, daterat den 17 maj 2019, välkomnas FN-rapportörens kritik. Bostadsminister Per Bolund, som undertecknat brevet, framhåller att regeringen noga följer situationen för låginkomsthushåll på bostadsmarknaden. Bolund konstaterar vidare att hyresmarknadens parter kommit överens om en avtalsmall som frivilligt kan användas av lokala parter som vill teckna så kallade samrådsavtal inför genomgripande renoveringar och ombyggnader. Bolund framhåller avslutningsvis att en bostad är en mänsklig rättighet och att regeringen kommer att arbeta tillsammans med kommunerna för att säkerställa att det offentliga åtagandet vad gäller bostäder kommer att vara fortsatt starkt.

Vänsterpartiet kan konstatera att Bolund inte svarar på Farhas farhågor kring finansialiseringen av bostadsmarknaden och de problem detta medför i form av renovräkningar och möjligheten att betrakta bostaden som en social rättighet. Bolund har även fått kritik från bland annat Hyresgästföreningen för att vara alltför kortfattad och vag i sitt svar.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka finansialiseringen av bostadsmarknaden i Sverige och de effekter detta medför i form av bland annat renovräkningar, i syfte att återupprätta bostaden som en social rättighet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:243 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)



Fi2019/03573

/BB

Finansdepartementet

Finansmarknads- och bostadsministern

biträdande finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:243 av Momodou Malcolm Jallow (V)
Kritiken från FN:s rapportör för bostadsfrågor

Momodou Malcolm Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka finansialiseringen av bostadsmarknaden i Sverige och de effekter detta medför i form av bland annat renovräkningar, i syfte att återupprätta bostaden som en social rättighet.

Frågan ställs mot bakgrund av det brev i vilket FN:s särskilda sändebud för mänskliga rättigheter, Leilani Farha, riktar kritik mot att Sveriges lagar och praxis har möjliggjort att globalt kapital kan investera i bostäder som säkerhet för finansiella instrument. Leilani Farha menar att det får negativa konsekvenser för hyresgästerna.

Jag vill framhålla att rätten till bostad är en mänsklig rättighet och att det allmänna enligt regeringsformen särskilt ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning.

Hyressättningen i Sverige bygger på bruksvärdessystemet. Bruksvärdet bestäms av en rad faktorer bl.a. lägenhetens storlek, standard och geografiska läge. Hyran anses skälig om den motsvarar hyran för andra lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. När en hyresvärd vill genomföra en renovering som innefattar standardhöjande åtgärder behöver hyresvärden ett godkännande från hyresgästerna eller tillstånd från hyresnämnden. Ett annat skydd för hyresgästerna i dessa fall är möjligheten att få hyran prövad av hyresnämnden. Det finns således skyddsregler som ska säkerställa hyresgästinflytande och motverka alltför kraftiga hyreshöjningar.

Trots detta finns det hushåll som har svårt att klara den hyreshöjning som följer av en renovering. Utredningen Stärkt ställning för hyresgäster (SOU 2017:33) har funnit att dagens regler om hyresgästinflytande inte är tillräckliga för att säkra tryggheten i boendet för en bred grupp av hyresgäster. Utredningens förslag syftar därför till att stärka hyresgästinflytandet och besittningsskyddet vid renovering och ombyggnation. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av att många hushåll har det svårt på bostadsmarknaden har regeringen gett Boverket i uppdrag att lämna förslag på hur bostadsbristen i landet fortlöpande ska beräknas och tydliggöras. Beräkningarna ska kunna vägleda och användas av offentliga aktörer i arbetet med bostadsförsörjningsfrågor.

Regeringen följer frågan noga och arbetar aktivt för fler bostäder med relativt lägre hyror. Under de kommande åren kommer ytterligare utredningar och bostadspolitiska reformer att genomföras i syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt och där hyresgästers besittningsskydd inte undergrävs.

Stockholm den 29 oktober 2019

Per Bolund

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.