Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Regeringens fortsatta bistånd till Palestina

Skriftlig fråga 2019/20:1892 av Sara Gille (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-07-29
Överlämnad
2020-07-31
Besvarad
2020-08-14
Sista svarsdatum
2020-08-14
Svarsdatum
2020-08-14
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF
Regeringens fortsatta bistånd till Palestina(pdf, 86 KB)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Sveriges regering har beslutat om ett nytt miljardbistånd på 1,6 miljarder kronor till områden som kontrolleras av den palestinska myndigheten. I regeringens pressmeddelande anklagade regeringen Israel för att vara det största hindret för utveckling i de palestinska områdena, något som får hård kritik av bland annat Israels ambassadör i Sverige, Ilan Ben-Dov.

I ett inlägg på Facebook skriver Ben-Dov att man bör välkomna den svenska regeringens beslut att generöst stödja den palestinska myndigheten, men att man starkt och fullständigt avfärdar de grundlösa anklagelser mot Israel som ingick i uttalandet, som Ben-Dov menar skadar både Sveriges relationer med Israel och landets möjligheter att spela en konstruktiv roll i fredsprocessen.

Ben-Dovs uttalade är försiktigt om än talande. Då den palestinska regeringen fortsätter ägna sig åt förföljelse och tortyr är det upprörande att Sveriges regering fortsätter att dela ut dessa bidrag.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

Har ministern gjort det ställningstagandet att det inte behöver ställas några motkrav vid utdelandet av biståndet till Paletina?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1892 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



Utrikesdepartementet

Ministern för internationellt utvecklingssamarbete

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1892 Regeringens fortsatta bistånd till Palestina

Sara Gille har frågat utrikesministern om hon har gjort ställningstagandet att det inte behövs ställas några motkrav vid utdelandet av biståndet till Palestina.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den israeliska ockupationens många begränsningar av palestiniernas rörelsefrihet och möjligheter att bedriva handel utgör det främsta hindret för utveckling i Palestina, vilket konstateras sedan en lång tid av bland andra Världsbanken.

Det svenska utvecklingssamarbetet är inte generellt utan villkor, då Sverige tydligt står upp för rättighetsfrågor och konsekvent värnar biståndspolitiska principer. I den nya strategi för Palestina som regeringen nyligen antagit skärper vi också kraven på ansvarstagande och demokratiska val. Som regeringen flera gånger tidigare understrukit ger Sverige inget budgetstöd till palestinska myndigheten och inget bistånd går heller till den Palestinska myndigheten via UNRWA. Ett projektstöd går till den palestinska miljömyndigheten.

Biståndet till Palestina ges till mottagare som verkar för att stärka palestinsk statsbyggnad, inklusive stöd till stärkt demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, förbättrad miljö och stärkta livsvillkor för utsatta människor. En utveckling i den riktningen gynnar även Israel och dess säkerhet. Biståndet kanaliseras via betrodda partnerorganisationer med goda kontrollmekanismer. De krav på transparens och redovisning som ställs på dessa organisationer är tydliga. Skulle oegentligheter uppdagas inom biståndet så tar regeringen detta på allvar och vidtar åtgärder. Det gäller i Palestina, likväl som i andra länder för de organisationer som tar emot svenskt bistånd.

Stockholm den 14 augusti 2020

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.