Psykisk ohälsa bland vård- och omsorgspersonal med anledning av coronakrisen
Skriftlig fråga 2019/20:1827 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-07-16
- Överlämnad
- 2020-07-17
- Besvarad
- 2020-07-31
- Sista svarsdatum
- 2020-07-31
- Svarsdatum
- 2020-07-31
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Det är för tidigt att utvärdera om Sveriges strategi är den bästa vägen att gå gällande covid-19-pandemin. En slutsats man kan dra är att regeringens krisplan för att skydda våra äldre har varit ett stort misslyckande då ett stort antal har dött till följd av pandemin. I en intervju kan man lätt uppfatta att statsrådet Lena Hallengren skyller de höga dödssiffrorna på kommuner och regioner, trots att regeringen uteblev med riktlinjer, materiel och krisplan för desamma och när pandemin var ett faktum. Detta trots att många av dessa aktörer bad om hjälp och riktlinjer gällande våra äldre.
Vård- och omsorgspersonal har arbetat under svåra påfrestningar och gör det fortfarande, och även om covid-19-fallen minskar är vårdskulden enorm. Sveriges sjukvård står tillsammans med den kommunala vård- och omsorgssektorn inför stora och svåra utmaningar.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur ämnar ministern arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland Sveriges sjukvårds- och omsorgspersonal?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1827 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2020/06046
/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1827 av Marléne Lund Kopparklint (M) Psykisk ohälsa bland vård- och omsorgspersonal med anledning av coronakrisen
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland Sveriges sjukvårds- och omsorgspersonal.
Jag vill inledningsvis nämna att jag inte delar Marléne Lund Kopparklints bild av regeringens insatser med anledning av den rådande pandemin. Tvärtom har regeringen vidtagit ett flertal viktiga insatser för att stärka arbetet på myndigheterna och hos kommuner och regioner och då särskilt vad gäller insatser riktat till gruppen äldre.
Det kan, även om det är för tidigt att säga, vara så att pandemin medför ökade risker för psykisk ohälsa bland vård- och omsorgspersonal. Detta har bl.a. visat sig vid tidigare pandemier. Välfärdens personal behöver ha förutsättningar att genomföra de arbetsuppgifter som en pandemi för med sig. Inte minst handlar det om kunskap och material för att undvika smittspridning och upprätthålla en god vård och omsorg.
Regioner och kommuner är huvudmän för hälso- och sjukvården och omsorgen i Sverige och har därmed ett stort ansvar för att förbereda och anpassa hälso- och sjukvården och omsorgen till rådande förutsättningar. Regioner och kommuner har även ett ansvar för att systematiskt undersöka och åtgärda arbetsmiljörisker för att förebygga ohälsa och främja en god arbetsmiljö. Detta gäller även under rådande pandemi. Regeringen bistår dock kontinuerligt i arbetet, bl.a. genom tillskott av resurser samt genom att förmedla information, stöd och vägledning om covid-19. Regeringen har bl.a. uppdragit åt Socialstyrelsen att ta fram kunskapsstöd samt att köpa in och fördela skyddsmaterial såväl till regioner som kommuner.
Inom området psykisk hälsa fördelas ca 1,7 miljarder kronor under 2020 till regioner och kommuner för att stärka deras arbete med att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Dessa medel kan riktas till sådana insatser för vård- och omsorgspersonal.
Regeringen har även tillsatt en kommitté i form av en kommission för att genomföra en utvärdering av hanteringen av virusutbrottet (dir. 2020:74). Kommissionen ska bland annat se över vård- och omsorgspersonalens arbetsvillkor under krisen.
Stockholm den 29 juli 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.