Turkiska angrepp mot kurder

Skriftlig fråga 2019/20:1703 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-30
Överlämnad
2020-07-01
Besvarad
2020-07-15
Sista svarsdatum
2020-07-15
Svarsdatum
2020-07-15
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

För snart 100 år sedan, den 20 augusti 1920, lovade segrarna i första världskriget att kurderna skulle få ett hemland genom Sévresfördraget. Detta var ett löfte som ännu till dags datum inte har uppfyllts, till följd av att idén inte föll väl ut med Osmanska rikets arvtagare, det land vi i dag kallar för Turkiet. Turkiet har sorgligt nog kommit att förbli en stat känd för att systematiskt utsätta det kurdiska folket för olika former av förtryck samtidigt som man inte ens erkänner deras existens.

I dag, när världen är upptagen med den värsta pandemin i modern tid, ser vi hur Turkiet genomför omfattande attacker mot kurder i Turkiet, men även i Irak och Syrien. Vi ser drönarangrepp och artillerield. Vi ser hur man kallblodigt stänger av vattenförsörjningen till desperata civila. Vi ser även hur de turkiska förövarna med allierade trupper tänder eld på kurdiska jordbrukares mark och helt öppet fortsätter med vad som närmast kan beskrivas som etnisk rensning.

Situationen för kurder i områden som illegalt ockuperas av Turkiet eller allierade jihadistgrupper är obeskrivligt vidrig. Kurderna har till skillnad från före ockupationen kommit att bli en liten minoritet i sina egna kvarter då det fyllts på med arabiska och turkmanska bosättare. Kurder utsätts dagligen för systematiskt förtryck i form av våld, hot, rån, kidnappningar eller till och med mord.

Inte minst mot bakgrund av rådande pandemi är Turkiets agerande inte bara etiskt horribelt utan även förödande för hela regionen. Deras fullkomligt oacceptabla handlingar gör att arbetet för att minska risken att covid-19 sprids genom regionens många flyktingläger försvåras. De har med dessa brott mot internationell rätt vidare visat att de fullständigt struntar i den vapenvila som FN kallat till under pandemin.

De kurder som nu utsätts sågs för bara några år sedan som hjältar av omvärlden efter sin framgångsrika och hjältemodiga kamp mot Islamiska staten. De har dock än en gång svikits, och deras otroliga uppoffringar är som glömda.

Mot bakgrund av ovanstående, och mot bakgrund av att många svenskar har kurdisk bakgrund önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande fråga:

 

Avser ministern att kalla upp den turkiska ambassadören för samtal om vad som skett eller på annat sätt verka för att Sverige eller EU markerar emot Turkiets attacker mot kurder, inte minst mot bakgrund av rådande pandemi?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1703 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1703 av Markus Wiechel (SD)
Turkiska angrepp mot kurder samt fråga 2019/20:1715 av Markus Wiechel (SD) Rapport om turkisk tortyr och övergrepp mot kurder

Marcus Wiechel har frågat mig om jag avser att kalla upp den turkiska ambassadören för samtal om vad som skett eller på annat sätt verka för att Sverige eller EU markerar emot Turkiets attacker mot kurder, inte minst mot bakgrund av rådande pandemi. Marcus Wiechel har även frågat mig om jag avser att driva denna fråga vidare i de internationella sammanhang jag vistas i eller på annat sätt verka för en utredning av de turkiska övergreppen mot kurder som redovisats. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Regeringen ser med största allvar på utvecklingen i Turkiet. Det gäller inte minst den bristande respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Särskilt drabbat är oppositionspartiet HDP. Detta framför vi kontinuerligt till turkiska företrädare i Stockholm, Ankara och på andra ställen vi möts på.

Regeringen är pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i internationella fora, och driver att EU:s medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas.

Det är mycket allvarligt att den turkiska regeringens relationer med kurdiska grupper fortsätter att försämras, i landet och även regionalt. Regeringen var tydlig med att fördöma Turkiets militära offensiv i kurdisk-dominerade nordöstra Syrien under hösten, som orsakade stort lidande i områden som nyligen befriats från Daesh, och kräver fortsatt ett militärt tillbakadragande. Turkiets upptrappade militära aktivitet i norra Irak riskerar att ytterligare destabilisera ett redan skört läge. Sverige verkar bl.a. inom EU för fortsatt tryck mot Turkiet att respektera internationell rätt, inklusive Iraks suveränitet.

Jag har redogjort för regeringens syn på situationen för kurder i Turkiet i svaren på fråga 2019/20:1478 av Amineh Kakabaveh om Covid-19 och förhållandena för politiska fångar i Turkiets fängelser, samt fråga 2019/20:1607 av Sara Gille om Turkiets förföljelse av kurder.

Stockholm den 15 juli 2020

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.