Akut brist på mediciner
Skriftlig fråga 2018/19:835 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-07-05
- Överlämnad
- 2019-07-05
- Besvarad
- 2019-07-19
- Sista svarsdatum
- 2019-07-19
- Svarsdatum
- 2019-07-19
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Få har missat de reportage som kommit rörande bristen på läkemedlet litium, som är livsviktigt för personer som lider av bipolär sjukdom. Litium används som ett stämningsstabiliserande läkemedel i syfte att förhindra mani och depression.
Läkemedlet är nu restnoterat, vilket innebär att det är slut i lagret hos leverantören. Enligt läkemedelsbolaget Karo Pharma väntas de inte ha preparatet i sina lagerhyllor före den 9 augusti. Skälet är att det är svårt att få fram den verksamma substansen litiumsulfat varför bristen kan innebära mycket allvarliga konsekvenser, i värsta fall dödsfall genom suicid. Personer som är i stort behov av läkemedlet kan återinsjukna om de inte får tag på medicinen.
24 000 personer hämtade ut litium i Sverige minst en gång under föregående år, och bipolär sjukdom drabbar ungefär 2 procent av befolkningen. Det är naturligtvis dessa som drabbas hårdast när samhället inte kan leva upp till sina åtaganden, men även anhöriga kan drabbas. En person med bipolär sjukdom tänker nämligen inte på konsekvenser på samma sätt som andra gör varför risken att göra något man sedan djupt ångrar blir större när man inte får sin medicin.
Om läkemedelsbristen i Sverige enbart handlade om litium skulle det vara illa nog, men så är det inte, och antalet restnoteringar har kraftigt ökat under statsminister Stefan Löfvens regeringstid. Under 2015 gjordes totalt 148 restnoteringar på läkemedel i Sverige, och det har sedan ökat till hela 608 restnoteringar under 2018 enligt Läkemedelsverket.
Mot bakgrund av ovanstående önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att säkra tillgången till livsnödvändiga läkemedel, och vad har regeringen gjort hittills för att minska antalet restnoteringar?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:835 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/
03091/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:835 av Markus Wiechel (SD)
2018/19:835 Akut brist på mediciner
Markus Wiechel har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att säkra tillgången till livsnödvändiga läkemedel, respektive vad regeringen har gjort hittills för att minska antalet restnoteringar.
Regeringen ser allvarligt på att restnoteringar blir allt vanligare. Detta är en trend som tyvärr har blivit ett globalt problem. Det kan delvis förklaras av att det finns fler läkemedel på marknaden än tidigare samt att en större andel av dessa läkemedel är framtagna för behandling av förhållandevis små patientgrupper. Utvecklingen beror dock framförallt på minskade marginaler i alla led, vilket gör att sårbarheten i systemet blivit större. Vidare har alliansregeringens omreglering av apoteksmarknaden påverkat överblicken av läkemedelsförsörjningen i Sverige negativt.
Vid de flesta restsituationer kan problemet lösas med att patienten får ett annat likvärdigt preparat. I de fall det inte finns något direkt utbytbart läkemedel i Sverige finns det möjlighet för Läkemedelsverket att under vissa förutsättningar meddela dispenser eller licenser för att t. ex. tillåta försäljning av läkemedel med utländsk märkning och bipacksedel.
Det är svårt att som en enskild nation att påverka världsmarknaden. Sverige kommer därför att fortsätta lyfta behovet av insatser riktade mot de bakomliggande orsakerna både inom EU och på global nivå. Det finns idag etablerade kanaler för informationsutbyte på EU-nivå och Sverige har en ledande roll i arbetet med rekommendationer och riktlinjer för att komma åt problemet med restnoteringar.
Regeringen är aktiv i frågan. År 2017 fick Läkemedelsverket i uppdrag att ta fram ett nytt it-stöd för att säkerställa hantering av en ökad ärendeinströmning. Information om restnoteringar finns därmed sedan början av 2018 tillgänglig på myndighetens hemsida och förbättras kontinuerligt. Läkemedelsverket har också ändrat rutiner för anmälan av restnoteringar och gör en striktare tillämpning av läkemedelslagen (2015:315). Inom den nationella läkemedelsstrategin diskuteras möjligheten att vidta ytterligare åtgärder för att hantera framtida bristsituationer.
Regeringen har även tagit initiativ till en översyn av beredskapen inom hälso- och sjukvården vid kriser och krig. I augusti 2018 tillsatte regeringen utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap och i direktiven till utredningen ingår att se över nuvarande ordning i syfte att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annat hälso- och sjukvårdsmateriel. Denna utredning kommer att titta på behoven av åtgärder inom hela försörjningskedjan. Regeringen har identifierat ett behov av att se över regelverket vid restsituationer bl. a. genom att se om det går att göra det enklare att omfördela läkemedel om det råder lokal brist.
Sammanfattningsvis delar jag bedömningen att det är ett allvarligt problem att restnoteringar blir allt vanligare. De kartläggningar och utredningar som pågår förväntas bidra till att ge en mer detaljerad bild av de problem som finns och lämna förslag på möjliga insatser.
Stockholm den 19 juli 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.