Till innehåll på sidan

Konsekvent hantering vid beskrivning av hälsofördelar

Skriftlig fråga 2018/19:661 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-16
Överlämnad
2019-05-17
Anmäld
2019-05-27
Svarsdatum
2019-05-29
Sista svarsdatum
2019-05-29
Besvarad
2019-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Statsrådet Jennie Nilsson (S) har i likhet med andra statsråd sedan tidigare fått svara på frågor rörande CBD-produkter, och inte minst i samband med det senaste svaret (den 27 februari 2019) var det tydligt att hon hade ett stort förtroende för att myndigheterna gör rätt bedömningar när de utfärdar säljförbud.

Att CBD, likt andra ämnen som förekommer i våra livsmedel (såsom olika vitaminer, antioxidanter och mineraler), har en lång rad medicinska egenskaper råder det ingen tvekan om. Flertalet företag som distribuerat CBD har dock belagts med säljförbud till följd av att myndigheterna anser att de gjort reklam för dessa egenskaper. Av den anledningen har man mot företagens vilja valt att klassa dessa produkter som läkemedel snarare än kosttillskott.

Precis som jag tidigare poängterat när jag lyft denna fråga finns det en allvarlig risk att myndigheterna går för långt när gränsen mellan medicin och kosttillskott sakta men säkert suddas ut – enbart till följd av att företag i samband med försäljningen hänvisar till produktens positiva hälsoeffekter. Resultatet kan innebära alltför långtgående regleringar, som har motsatt effekt mot myndigheternas primära uppgift att arbeta i enlighet med konsumenternas intresse av att främja en hälsosam livsstil.

För inte så länge sedan såg jag själv hur olivolja marknadsfördes med följande text: Unik ofiltrerad ekologisk olivolja med hälsoeffekter som till exempel förebygger bröstcancer och högt blodtryck. Jag tvivlar starkt på att ett företag som säljer olivolja åläggs liknande säljförbud som CBD-företag, men i konsekvensens namn bör så ändå ske, om myndigheterna ska stå fast vid tidigare beslut.

Mot bakgrund av att olika livsmedel, såsom exempelvis olika former av bär, rotfrukter och örter, i likhet med CBD ibland marknadsförs med hänvisning till sina positiva hälsofördelar önskas statsrådet Jennie Nilsson svara på följande fråga:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att ändra myndigheternas ställningstagande gentemot CBD-företag mot bakgrund av vad som framförts i frågan rörande kosttillskott och livsmedel med hälsofördelar?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:661 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)



N2019/01989/DL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:661 av Markus Wiechel (SD) Konsekvent hantering vid beskrivning av hälsofördelar

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra myndigheternas ställningstagande gentemot CBD-företag mot bakgrund av vad som framförts i frågan rörande kosttillskott och livsmedel med hälsofördelar.

När det gäller produkter med cannabidiol (CBD-produkter) så omfattas dessa av läkemedelslagstiftningen som bl.a. ställer krav på godkännande innan de får säljas och marknadsföras. CBD-produkter har inte riskvärderats och godkänts av EU-kommissionen för att användas som livsmedel.

Kosttillskott och andra livsmedel som säljs eller marknadsförs med information eller påståenden som uttrycker att livsmedlet har hälsofördelar för konsumenten regleras i förordning (EG) nr 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden. Närings- och hälsopåståenden får bara användas om de är godkända av EU-kommissionen och finns publicerade i en EU-förordning eller ett EU-beslut. Alla ansökningar genomgår en noggrann vetenskaplig granskning av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Såväl Livsmedelsverket som EU-kommissionen har tagit fram vägledningar till hur reglerna om närings- och hälsopåståenden ska tillämpas.

Jag har förtroende för de bedömningar våra myndigheter gör på detta område och ser därför inget behov av att vidta åtgärder med anledning av denna fråga.

Stockholm den 28 maj 2019

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.