Jordbruksverkets EU-böter

Skriftlig fråga 2018/19:576 av Helena Lindahl (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-24
Överlämnad
2019-04-25
Anmäld
2019-04-26
Svarsdatum
2019-05-08
Sista svarsdatum
2019-05-08
Besvarad
2019-05-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

EU: s generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling har aviserat att Sverige riskerar att få hundratals miljoner i böter då Jordbruksverket inte hanterat den kontroll och uppföljning som EU kräver efter att stödutbetalning gjorts. I värsta fall kan denna bötessumma dessutom bli ännu högre då det aktuella vitet endast omfattar åren 2015–2017.

Enligt vad man kan läsa i olika jordbrukstidningar menar den berörda myndigheten att man inte prioriterat kontrollverksamheten då man i stället fokuserat på utbetalningarna av stöden. Dessa har i sin tur också släpat efter, vilket beror på att Jordbruksverket i flera år haft problem med sitt it-system.

Exakt hur illa det blir med dessa böter återstår att se. Sverige har fortfarande möjligheten att uppnå någon form av förlikning med EU, men det kan lika gärna bli ytterligare böteshot.

Med anledning av det ovan nämnda är min fråga till statsrådet Jennie Nilsson:

 

Kommer ministern, om det visar sig att Sverige får böta dessa enorma summor, att säkerställa att enskilda lantbrukare inte behöver betala för Statens jordbruksverks misstag?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:576 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)




Svar på fråga 2018/19:576 av Helena Lindahl (C)
Jordbruksverkets EU-böter

Helena Lindahl har, med anledning av kommissionens revisioner av Sveriges genomförande av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, frågat mig om jag kommer att säkerställa att enskilda lantbrukare inte behöver betala för Statens jordbruksverks misstag om det visar sig att Sverige får böta dessa enorma summor.

EU-kommissionen genomför regelbundet revisioner för att kontrollera att medlemsstaterna hanterar EU-medel på rätt sätt. Om pengarna inte hanterats på rätt sätt har kommissionen möjligheten att ålägga medlemsstaterna sanktioner.

Efter ett revisionsbesök följer en process med kommunikation och möten mellan den aktuella medlemsstaten och kommissionen. Medlemsstaten får då möjlighet att påverka storleken på eventuella sanktioner genom att lämna förklaringar och påvisa att de haft en korrekt hantering av EU-medlen. Det är också möjligt för medlemsstaten att lämna över konkreta beräkningar på vilka risker eventuella brister har medfört. Medlemsstaten kan även vända sig till ett förlikningsorgan och därefter till domstol om medlemsstaten anser att beloppet är felaktigt.

Först när en sanktion är helt slutförhandlad avgörs hur den ska finansieras. Finansiering av sanktioner till följd av EU-revisioner avgörs i den ordinarie budgetprocessen.

Enligt EU-lagstiftningen ska medlemsstaten kräva att stödmottagarna betalar tillbaka mottagna stödbelopp i de fall det förekommit oegentligheter eller försummelser. Utbetalningarna till enskilda stödmottagare som är korrekta och i enlighet med regelverket påverkas således inte. En medlemsstat får inte heller använda EU-medel för att betala sina finansiella korrigeringar. Till exempel kan en medlemsstat inte dra ner på gårdsstödet för att använda pengarna för att betala en sanktion.

Stockholm den 8 maj 2019

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.