Narkotikabrottslighet
Skriftlig fråga 2017/18:872 av Anders Hansson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-27
- Överlämnad
- 2018-02-28
- Anmäld
- 2018-03-01
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Nyligen presenterade Tullverket sin statistik över alla gjorda beslag under 2017. Totalt gjorde man 6 679 beslag av narkotika under 2017, vilket är en ökning med ca 5 procent jämfört med 2016.
Beslag av narkotika ökade över hela landet och inte minst i Skåne, där en stor del av narkotikan i Sverige förs in. Uppgången syns för ett flertal narkotiska preparat och i faktiska tal är den störst avseende cannabis.
Cannabis är den illegala drog som används mest, och ökningen är nästan tredubbel. Beslagen i Skåne står för drygt 80 procent av den totalt beslagtagna mängden i landet.
Signalen är entydig från Tullverket och polisen men även från beroendevården. Det finns ett växande missbruk, och utvecklingen är oroväckande. Moderaterna vill se fler åtgärder på plats genom att bland annat återinföra polisens särskilda narkotikagrupper för att bekämpa och utreda narkotikarelaterad brottslighet, stärka Tullverkets arbete för att öka brottsbekämpningen vid våra gränser samt skärpa straffen för dem som säljer narkotika. Så tar vi krafttag mot narkotikan.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några åtgärder i syfte att ge de ovan nämnda myndigheterna fler verktyg eller skärpa lagstiftningen med anledning av narkotikabrottslighetens utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:872 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:872 av Anders Hansson (M)
Narkotikabrottslighet
Anders Hansson har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder i syfte att ge Tullverket och Polismyndigheten fler verktyg eller skärpa lagstiftningen med anledning av narkotikabrottslighetens utveckling.
Sverige har sedan lång tid tillbaka och i politisk enighet haft en vision om ett narkotikafritt samhälle. Narkotikapolitiken bygger på en balanserad strategi som syftar till att minska både tillgången till och efterfrågan på narkotika. Regeringen menar att ett folkhälsoperspektiv också inrymmer en restriktiv narkotikapolitik som ett viktigt medel för att hindra att narkotika kommer ut på den svenska marknaden. Utöver det lidande som användningen av narkotika orsakar i sig är det ofta en inkörsport till annan brottslighet.
Både Polismyndigheten och Tullverket prioriterar arbetet mot narkotika. Polismyndigheten arbetar på en rad sätt mot den öppna handeln och användningen av narkotika, till exempel genom riktad patrullering och genom att vara extra synliga på utsatta platser. Därtill arbetar Polismyndigheten förstås också med riktade insatser mot tillgången till och försäljningen av narkotika, vilket inte sällan är en huvudsaklig inkomstkälla för kriminella grupperingar. Arbetet mot narkotika är på det viset en viktig del av arbetet mot organiserad brottslighet.
En framgångsfaktor i arbetet mot narkotika är Polismyndighetens samverkan med andra aktörer. Det gäller både med myndigheter, genom till exempel den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, och med kommuner via exempelvis socialtjänsten och skolan för att hjälpa de barn och unga som riskerar hamna i ett missbruk.
Den straffrättsliga regleringen har en central roll i narkotikabekämpningen och under mandatperioden så har det införts två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Detta har inneburit att straffen har skärpts för gärningar som har avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika. På senare år har kameraövervakningen av platser där det förekommer öppen narkotikaförsäljning ökat kraftigt. Regeringen beslutar dessutom inom kort en lagrådsremiss som syftar till att göra det enklare för polisen att få tillstånd till kameraövervakning. Därtill har regeringen tillsatt en utredning om att avskaffa tillståndskravet för polisens kameraövervakning.
En effektiv brottsbekämpning kräver också resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten i budgetpropositionen för 2018 om sammanlagt 7,1 miljarder kronor de kommande tre åren för att bland annat utveckla verksamheten och öka antalet polisanställda. I regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2018 har regeringen också gett myndigheten ett uppdrag om arbetet i utsatta områden, riskområden samt särskilt utsatta områden. Narkotikaproblematiken och åtgärder mot denna ska särskilt beaktas i redovisningen.
Regeringen tillför även Tullverket en permanent anslagsökning om drygt 10 procent (185 miljoner) fördelat under åren 2018 - 2021 för att öka tullkontrollerna vid gränserna. Det omfattar kontroller för att förhindra smuggling av bl.a. narkotika.
Att motverka förekomsten av narkotika är fortsatt en prioriterad fråga för regeringen. Vi följer därför utvecklingen noga och överväger kontinuerligt behovet av ytterligare åtgärder.
Stockholm den 7 mars 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.