Komplettering av datalagringsförslag

Skriftlig fråga 2017/18:831 av Tomas Tobé (M)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Internet och nya kommunikationsvägar har inte bara skapat möjligheter för skötsamma invånare utan också för dem som syftar till att hota vår nationella säkerhet.

Ett verktyg som kan stoppa allvarliga hot mot vår nationella säkerhet är att säkerställa att brottsbekämpande myndigheter som Säkerhetspolisen har tillgång till datalagringsuppgifter och trafik- och lokaliseringsuppgifter.

I ett avgörande från EU-domstolen underkändes de tidigare reglerna om datalagring, något som regeringens utredning (SOU 2017:75) tagit fasta på. Detta trots att EU-domstolens avgörande ifrågasatts eftersom domstolen kan ha utgått ifrån att alla uppgifter datalagras enligt svensk lag, vilket inte är korrekt. Utredningens förslag har vidare fått hård kritik från bland annat Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Det finns alltså rent allmänt anledning att vara skeptisk till förslagen i utredningen.

En annan aspekt handlar om att utredningen föreslår ett system som är lika för alla. Även Säkerhetspolisens tillgång till information från teleoperatörernas datalagring begränsas, trots att domen i EU-domstolen ger stöd för att utökad datalagring kan vara särskilt motiverad om det gäller att kunna bekämpa brott mot den nationella säkerheten. Sverige kan alltså ha en mer omfattande lagringsskyldighet än vad som har föreslagits i utredningen, i vart fall inom området nationell säkerhet, utan att det strider mot EU-rätten.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:

Avser ministern att komplettera utredningens förslag med ett alternativ som innebär en mer omfattande lagringsskyldighet inom området nationell säkerhet?