Skolprofessionerna
Skriftlig fråga 2015/16:468 av Linus Sköld (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-09
- Överlämnad
- 2015-12-09
- Anmäld
- 2015-12-10
- Svarsdatum
- 2015-12-16
- Sista svarsdatum
- 2015-12-16
- Besvarad
- 2015-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Den svenska skolan är full av duktiga, engagerade och välutbildade proffs. Förskollärare, lärare, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare, skolledare – yrkeskategorierna i Skolsverige är många. De är proffs på sina uppgifter men begränsas av administration, detaljreglering, ekonomiska ersättningsmodeller och extern kontroll.
Skolans personal har under de senaste decennierna gått från att vara självständiga professionella till att i ökande utsträckning bli detaljstyrda utförare och administratörer. Yrkena har tappat i status, och skolans professioner upplever att deras kompetens inte kommer till sin rätt.
I skolans uppgifter ingår en viss del administration, men personalen upplever den, i ökande grad, som alltför omfattande. Administration tar tid från professionernas huvuduppdrag – att jobba med barns och ungas lärande och utveckling. Detaljerad styrning av skolornas arbete i kombination med externa kontrollsystem riskerar att kringskära professionernas autonomi.
Regeringen har vidtagit åtgärder genom att till exempel avsätta mer pengar till personal, lärarlöner och skolmiljöer, till att öka antalet utbildningsplatser på lärarutbildningarna och börja begränsa de nationella ämnesproven. Men ytterligare steg behövs.
Hur avser utbildningsminister Gustav Fridolin att gå vidare i arbetet med att låta proffsen vara proffs och stärka skolprofessionernas status?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:468 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/05771/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:468 av Linus Sköld (S) Skolprofessionerna
Linus Sköld (S) har frågat mig hur jag avser att gå vidare i arbetet med att låta proffsen vara proffs och stärka skolprofessionernas status. Linus Sköld anger också i samband med sin fråga att regeringen har vidtagit åtgärder genom att t.ex. avsätta mer pengar till personal, lärarlöner och skolmiljöer, öka antalet utbildningsplatser på lärarutbildningarna och begränsa de nationella proven men att ytterligare steg behövs.
Jag vill börja med att säga att jag delar Linus Skölds bild av att administration tar tid från professionernas huvuduppdrag att jobba med barns och ungas lärande och utveckling.
En viktig insats från regeringens sida i syfte att stärka professionens attraktivitet och status som jag vill nämna i sammanhanget är den nationella samlingen för läraryrket, där frågan om lärares administrativa börda är central. En del av samlingen är Statens skolverks uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram som innehåller kompetens-utvecklings- och stödinsatser bl.a. när det gäller hur administrationen för lärare kan minskas och hur arbetsprocesser i skolan kan göras mer effektiva.
Regeringen har, precis som Linus Sköld nämner, minskat antalet nation-ella prov. Regeringen har tidigare också ändrat kraven för arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i syfte att minska de administrativa uppgifterna. Jag vill även lyfta fram den utredning som handlar om att göra en översyn av de nationella proven. Syftet är att åstadkomma ett effektivare och tillförlitligare nationellt sammanhållet system med minskad administrativ börda för lärare. Utredaren ska se över de nation-ella provens syften, funktion och omfattning. I uppdraget ingår bl.a. att analysera förutsättningarna för att digitalisera de nationella proven.
En annan del av den nationella samlingen är fortsatt dialog mellan regeringen och berörda aktörer. Under början av 2015 genomfördes dialoger om insatser för att höja lärarnas löner. Regeringen har under hösten 2015 fortsatt att träffa aktörerna för att diskutera olika insatser som kan öka läraryrkets status och attraktivitet. Regeringen vill genom dialogerna skapa en samsyn och förankring genom att lyssna på olika aktörers syn på vad som bör göras och diskutera tänkbara strategier.
Sammantaget kan konstateras att när det gäller läget beträffande lärar-yrkets status och attraktionskraft är det en stor utmaning och därför vidtar regeringen under mandatperioden en rad åtgärder så att lärare kan fokusera på sin undervisning, utvecklas i sin profession och få en lön som motiverar dem att stanna kvar i yrket.
Stockholm den 16 december 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.