SOS Alarm
Skriftlig fråga 2015/16:224 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-04
- Överlämnad
- 2015-11-04
- Anmäld
- 2015-11-05
- Sista svarsdatum
- 2015-11-11
- Svarsdatum
- 2015-11-18
- Besvarad
- 2015-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Situationen inom SOS Alarm är oroande och dess följdverkningar för larmsamtalen till 112 gällande vårdbehov är oacceptabel.
Alliansregeringen tillsatte en alarmeringsutredning i syfte att genomföra en ordentlig översyn av samhällets samlade alarmeringstjänst. Syftet med detta uppdrag var att säkerställa att den nödvändiga alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt och säkert sätt, där alla som blir akut sjuka kan känna sig trygga med att ambulansen kommer i tid.
Utredningen skulle uppmärksamma och säkerställa att alarmeringstjänsten anpassas till behovet av krisberedskap och ny teknik. Den skulle lämna förslag på vilka delar inom säkerhet och hälsa som ska ingå i samhällets tjänst.
Den statliga utredningen lämnade i betänkandet En myndighet för alarmering (SOU 2013:33) en rad förslag, bland annat om att SOS Alarm ska bedrivas i en egen myndighet med fullt ansvar för larmnummer 112 med tillhörande larmbehandling. Därtill föreslogs att införa en särskild yrkesutbildning omfattande mellan 12 och 18 månader i syfte att stärka larmoperatörernas kompetens.
I Sverige är det såväl utbildade sjuksköterskor som larmoperatörer som handhar larmsamtal till 112. Den avsedda grundläggande strukturen är att sjuksköterskor i så stor omfattning som möjligt ska hantera dessa vårdbehövandesamtal som inkommer via larmnumret 112. I verkligheten fungerar inte detta eftersom SOS Alarm har stora svårigheter att rekrytera utbildade sjuksköterskor. Det är därför larmoperatörer som hanterar en stor del av dessa larmsamtal. I Danmark och Norge är det alltid sjuksköterskor som tar hand om larmsamtalen till 112.
Skillnaderna mellan olika landsting och regioner är betydande såväl gällande antal vårdsamtal som hanteras av sjuksköterskor som faktisk tidsåtgång mellan larmsamtal till ambulansens ankomst. I Halland är situationen bäst. Där är mediantiden från larmsamtal till ambulansens ankomst 11,9 minuter. I Jämtland där läget är allra sämst följt av Uppsala får patienterna vänta nästan dubbelt så lång tid på ambulansen.
Detta är helt oacceptabelt och kan vara direkt livsavgörande. Situationen inom SOS Alarm kräver kraftfulla konkreta åtgärder, nu.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Gabriel Wikström:
Varför bereder inte statsrådet alarmeringsutredningen skyndsamt, med tydligare roll, sammanhållen alarmeringstjänst samt SOS Alarm, dess funktionssätt och svårigheter att bemanna med rätt yrkeskompetens?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:224 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2015/08416/POL | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:224 av Cecilia Widegren (M) SOS Alarm
Cecilia Widegren har frågat statsrådet Gabriel Wikström varför han inte bereder alarmeringsutredningen skyndsamt, med tydligare
roll, sammanhållen alarmeringstjänst samt SOS Alarm, dess funktionssätt och svårigheter att bemanna med rätt yrkeskompetens. Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag ska besvara frågan.
Alarmeringstjänsten är en samhällsviktig verksamhet som har stor betydelse såväl för nödställda personer som för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap. Alarmeringstjänsten måste därför i alla lägen fungera på ett säkert och effektivt sätt. Det nuvarande systemet har en del brister som riskerar att påverka kvaliteten i utförandet av alarmeringstjänsten.
Alarmeringstjänstutredningen har lämnat betänkandet En myndighet för alarmering (SOU 2013:33). I betänkandet föreslås att en nationell alarmeringsfunktion inrättas och att verksamheten bedrivs i myndighetsform. Alarmeringstjänstutredningens betänkande har remissbehandlats. Flera remissinstanser har sett behov av att det görs större kompletteringar av utredningens förslag. Det har bl.a. anförts att den föreslagna ensamrätten för den nationella alarmeringsfunktionen och ansvarsförhållandena mellan den funktionen och de olika hjälporganen behöver utredas vidare. Den förra regeringen valde därför att inte gå vidare med betänkandets förslag.
Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 12 november 2015 om direktiv för en ny utredning. Den ska ur ett allsidigt perspektiv utarbeta förslag som ska ligga till grund för regeringens kommande ställningstagande om hur framtidens alarmeringstjänst lämpligen bör regleras och organiseras. Ambitionen är en sammanhållen
alarmeringstjänst för att stärka samverkan, minimera hanteringstiderna och skapa förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av samhällets samlade hjälpresurser.
Stockholm den 18 november 2015
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.