Misstänkta terrorister bland asylsökande
Skriftlig fråga 2015/16:1220 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-16
- Överlämnad
- 2016-05-17
- Anmäld
- 2016-05-18
- Svarsdatum
- 2016-05-25
- Sista svarsdatum
- 2016-05-25
- Besvarad
- 2016-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Under hösten 2015 framkom det att antalet asylärenden där Migrationsverket involverar Säkerhetspolisen har ökat dramatiskt. Migrationsverket har heller inte haft kapacitet att tidigt kunna avgöra om en flykting kan ha koppling till terrororganisationer som Islamiska staten eller begått allvarliga krigsförbrytelser/folkmord.
Säkerhetspolisen har efter anmälan från Migrationsverket möjlighet att avge ett yttrande, som kan utgöra ett viktigt beslutsunderlag när verket ska besluta om en person ska beviljas uppehållstillstånd eller inte. Det är angeläget att denna rutin fungerar för att förhindra att terrorister söker skydd i Sverige som flyktingar, inte minst för att förhindra framtida attentat på svensk mark.
Mot bakgrund av detta blir min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att ansvariga myndigheter ska få ett bättre fungerande system för att avvisa misstänka terrorister som söker asyl i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1220 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/03863/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1220 av Roger Haddad (L) Misstänkta terrorister bland asylsökande
Roger Haddad har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att ansvariga myndigheter ska få ett bättre fungerande system för att avvisa misstänkta terrorister som söker asyl i Sverige.
Terrorism är ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet, nationell säkerhet och grundläggande fri- och rättigheter. Sverige ska vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Bland dem som söker asyl eller uppehållstillstånd på annan grund kan det dock finnas personer som utgör ett säkerhetshot. Det är viktigt att dessa personer upptäcks.
Migrationsverket ska bistå Säkerhetspolisen i dess verksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet och i frågor som rör terrorism. Hösten 2014 initierade Migrationsverket och Säkerhetspolisen en särskild översyn av samarbetet mellan myndigheterna och sommaren 2015 tecknades en ny överenskommelse om fördjupad samverkan. Överenskommelsen omfattar bland annat en av de viktigaste samarbetsformerna – det så kallade remissförfarandet. Detta innebär att om Migrationsverket misstänker att exempelvis en asylsökande kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet, skickas ärendet på formell remiss till Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen utreder därefter om det finns skäl att lämna erinran mot uppehållstillstånd. När Migrationsverket genomför utredningar gör handläggarna mot bakgrund av ett antal indikatorer en bedömning av om ärendet bör remitteras till Säkerhetspolisen. Migrationsverket och Säkerhetspolisen fokuserar sin samverkan på att bl.a. utveckla bättre indikatorer i syfte att snabbt kunna hitta ärenden som bör remitteras till Säkerhetspolisen. Det är viktigt att Migrationsverket har kapacitet att utföra asylutredningar i så tidigt skede som möjligt. Regeringen har tillfört Migrationsverket medel utifrån behov mot bakgrund av att cirka 163 000 personer ansökte om asyl i Sverige under år 2015. Sedan regeringen bl.a. beslutat att tillfälligt återinföra inre gränskontroll i slutet av 2015 och tillfälliga identitetskontroller i januari 2016 har dock antalet asylsökande minskat vilket innebär att Migrationsverket kan avgöra fler ärenden.
Jag kommer även fortsättningsvis följa utvecklingen noga.
Stockholm den 24 maj 2016
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.