Turkiet och mänskliga rättigheter
Skriftlig fråga 2012/13:88 av Hägg, Carina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-10-31
- Anmäld
- 2012-11-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-11-09
- Svar anmält
- 2012-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 oktober
Fråga
2012/13:88 Turkiet och mänskliga rättigheter
av Carina Hägg (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
I dag sitter hundratals människorättsaktivister, advokater och journalister i Turkiet fängslade för sina åsikters skull. 700 fångar hungerstrejkar i fängelserna. Amnesty International uttryckte nyligen oro över att de turkiska myndigheterna hindrar folkets rätt till yttrandefrihet. I försök att förbättra situationen har samtal förts på många samhällsnivåer med representanter för politiska partier, rättsväsendet, det civila samhället, det internationella samfundet och medier. En delegation från CPT har besökt landet likväl som Europarådets Turkietrapportör. Pace har antagit rapporter om fängelser och om en definition av politiska fångar i Europa. Det är nu av största vikt att få till en tydlig definition av terrorism liksom att med kraft fördöma den terrorism som drabbar Turkiet. För krav såsom rätten att få använda sig av kurdiska i offentliga sammanhang och att få försvara sig på sitt modersmål inom rättsväsendet krävs politiska lösningar. En väg är att separera frågor som drivs av kurder från den terrorstämplande organisationen PKK. I avvaktan på en politisk uppgörelse ökar spänningarna mellan den turkiska staten och kurder. Risken för spridningseffekter av konflikten i Syrien understryker vikten av att verka konfliktförebyggande på flera samhällsområden. Initiativ kan tas såväl för ett aktivare EU i regionen som för processen med anslutningsförhandlingarna mellan Turkiet och EU. Det finns även anledning att uttrycka oro för minoriteters och kvinnors rättigheter. Myndigheter är skyldiga att respektera rätten till yttrandefrihet.
Vilka ytterligare åtgärder avser utrikesministern att vidta för att förhindra en försämring av situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:88 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2012/13:86 Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet
2012/13:88 Turkiet och mänskliga rättigheter
2012/13:91 Kurdernas svåra situation i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Roza Güclü Hedin har med anledning av den pågående hungerstrejken i turkiska fängelser frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet. Även Carina Hägg har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra en försämring av situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Arhe Hamednaca har ställt en relaterad fråga angående vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för de hungerstrejkande fängslade kurderna. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Såväl Sverige som EU uppmanar regelbundet turkiska regeringsföreträdare att gå vidare med arbetet för att lösa olika aspekter av den kurdiska frågan.
Utarbetandet av en ny, modern och fullt demokratisk författning, med de möjligheter också för kurdiska frågor som detta innebär är Turkiets mest fundamentala inrikespolitiska utmaning just nu.
Vi fördömer terrorismen och våldet men understryker också att Turkiets kamp mot terrorism måste föras med respekt för de mänskliga rättigheterna.
Det stora antalet personer som gripits av turkiska myndigheter är ett exempel på problemen med den mycket breda definition av terrorism som tillämpas i Turkiet. Hungerstrejken i turkiska fängelser understryker allvaret i det senaste årets utveckling.
De turkiska anslutningsförhandlingarna med EU är ett viktigt instrument för att – steg för steg – bidra till en modernisering av det turkiska samhällets alla delar.
Det är ett avgörande skäl till varför Sverige lägger betydande politisk kraft bakom Turkiets EU-anslutningsprocess. Vi ställer oss bakom de bedömningar som framförs av Europeiska kommissionen i den årliga översynsrapporten för Turkiet från den 10 oktober 2012 vad gäller mänskliga rättigheter.
Vi noterar att den turkiska regeringen signalerat en vilja att ytterligare förbättra medborgarnas tillgång till offentlig service på det egna modersmålet, inbegripet kurdiska, och att rätten att använda kurdiska i rättegångar ska förstärkas. Vi välkomnar självfallet dessa steg.
Vår förhoppning är att förutsättningarna för att lösa den kurdiska frågan inte försvåras genom terror och våldsanvändning utan i stället kan främjas genom politisk dialog.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.