Transportstyrelsens systematiska diskriminering av personer med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2012/13:249 av Gunther, Penilla (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-01-16
- Anmäld
- 2013-01-16
- Besvarad
- 2013-01-22
- Svar anmält
- 2013-01-23
- Besvarad
- 2013-01-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 januari
Fråga
2012/13:249 Transportstyrelsens systematiska diskriminering av personer med funktionsnedsättning
av Penilla Gunther (KD)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Jag ställde under förra våren en fråga till statsrådet med anledning av Transportstyrelsens hantering av tillstånd för, i det fallet, lokförare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Transportstyrelsen har under hösten varit inblandad i flera rättsliga processer där man avvisat möjligheten att ge tillstånd för personer med till exempel Asperger eller adhd att få arbeta inom järnvägsyrken. Ett ärende är nu överklagat från Transportstyrelsens sida till Högsta förvaltningsdomstolen.
Samtidigt går det ut en remiss, Förslag till ändring av föreskrifter om hälsa för lokförare och övrig personal samt ändring av föreskrifter om förarbevis för lokförare, där det framgår att man också vill ta bort möjligheten för övrig personal inom spårväg, tunnelbana och järnväg att arbeta där om det exempelvis finns en diagnos inom autismspektrumet. Så oavsett vad rätten kommer fram till kan Transportstyrelsen få sin vilja igenom, vilket kan få stora konsekvenser på svensk arbetsmarknad.
Min fråga till statsrådet lyder:
Är Transportstyrelsens agerande förenligt med regeringens intention att myndigheter ska gå före och underlätta för personer med funktionsnedsättningar att få arbete?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:249 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Svar på frågorna
2012/13:249 Transportstyrelsens systematiska diskriminering av personer med funktionsnedsättning
2012/13:250 Diskriminering av personer med neuropsykiatriska diagnoser
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Penilla Gunther har frågat mig om Transportstyrelsens agerande är förenligt med regeringens intentioner att myndigheter ska gå före och underlätta för personer med funktionsnedsättningar att få arbete (2012/13:249). Penilla Gunther har även frågat statsrådet Erik Ullenhag hur han ser på Transportstyrelsens agerande, och är det meningen att egna regelverk ska stå över domstolsbeslut. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågorna. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Jag håller med Penilla Gunther om att det är mycket angeläget att öka möjligheterna för personer med sjukdom eller funktionsnedsättning att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden.
Erik Ullenhag redogjorde i sitt svar på den fråga Penilla Gunther ställde förra sommaren att det finns en diskrimineringslag (2008:567) som bland annat har till syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Statliga myndigheter ska givetvis inte bryta mot diskrimineringslagen när de fattar beslut om föreskrifter. Det är även självklart att myndigheter har att följa domstolsbeslut som vunnit laga kraft.
Inom transportpolitiken, vilket är mitt ansvarsområde, är en viktig uppgift att fortlöpande förbättra trafiksäkerheten och regler är ett sätt att verka för måluppfyllelse. De statliga myndigheterna på transportområdet, bland andra Transportstyrelsen, ska verka för transportpolitisk måluppfyllelse.
Grundläggande bestämmelser om trafiksäkerhetsbetingade hälsokrav som personal inom spårtrafikområdet ska uppfylla återfinns i flera olika lagar och förordningar. Transportstyrelsen har på grundval av dessa författningar bemyndigats av regeringen att utfärda bestämmelser i föreskrifter om bland annat hälsokrav för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten inom såväl järnväg som spårväg och tunnelbana. I dag finns två sådana föreskrifter. Båda medger individuell prövning av en persons lämplighet att utföra arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten, även om det inte tydligt framgår av den äldre av de två föreskrifterna (BV-FS 2000:4). Det stämmer alltså inte, som Penilla Gunther påstår, att inga personer med neuropsykiatriska diagnoser kan få arbeta med arbetsuppgifter med betydelse för trafiksäkerheten.
Jag har fått information om att Transportstyrelsen anser att det finns ett behov av en större översyn av nämnda föreskrifter och att myndigheten har börjat planera detta. I avvaktan på en sådan, mer resurskrävande, insats har Transportstyrelsen valt att genomföra ett ändringsarbete i de delar som bedömts som extra angelägna eftersom det kommer att innebära lättnader för enskilda personer.
Transportstyrelsen remitterar alltid förslag till föreskrifter. Om det finns personer eller organisationer som anser att de föreslagna reglerna är diskriminerande förutsätter jag att de inkommer med dessa synpunkter. Jag utgår även från att Transportstyrelsen tar sådana eventuella synpunkter under noggrant beaktande och utformar sina regler så att effekten av reglerna inte innebär högre krav än vad som kan vara befogat ur säkerhetssynpunkt. Det är även angeläget att förhindra oskäliga barriärer som minskar järnvägsföretagens möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal.
Regelutformning innebär ofta en svår balansgång mellan olika intressen. För att Transportstyrelsen ska åstadkomma bra regler är jag övertygad om att myndigheten har stor nytta av att dess föreskrifter diskuteras ur olika perspektiv.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.