Till innehåll på sidan

Ökad bältesanvändning i buss och förbud mot stående passagerare i buss

Skriftlig fråga 2011/12:443 av Larsson, Lars Mejern (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-03-01
Anmäld
2012-03-01
Besvarad
2012-03-07
Svar anmält
2012-03-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga

2011/12:443 Ökad bältesanvändning i buss och förbud mot stående passagerare i buss

av Lars Mejern Larsson (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Busstrafiken är relativt förskonad från allvarliga olyckor. I Värmland har dock två bussolyckor skett under de senaste dagarna. Bussarna åkte av vägen i halt väglag. Vid en av olyckorna skadades en person allvarligt.

Sedan 1999 finns en bälteslag för bussar. Finns säkerhetsbälten i bussen ska passagerarna använda det.

En undersökning från försäkringsbolaget Folksam visar att endast 30 procent av busspassagerarna använder säkerhetsbälte. Bussbolaget Nettbuss visar i en undersökning att endast 17 procent av busspassagerarna använder säkerhetsbälte.

I många bussar som går på landsvägar och motorvägar tvingas resenärer att stå upp. Vid en olycka kan detta få mycket allvarliga konsekvenser. 

Vill vi i Sverige arbeta aktivt med nollvisionen borde åtgärder vidtas för att fler bussresenärer ska använda säkerhetsbälte.

Anser statsrådet att det är läge för åtgärder för bättre efterlevnad av bälteslagen i bussar och avser statsrådet att vidta åtgärder mot att passagerare tvingas ha ståplats på bussar som kör på landsvägar och motorvägar?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:443 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

den 7 mars

Svar på fråga

2011/12:443 Ökad bältesanvändning i buss och förbud mot stående passagerare i buss

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag anser att det är läge för åtgärder för bättre efterlevnad av bälteslagen i bussar och vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka bältesanvändning i buss och motverka att passagerare tvingas ha ståplats på bussar som kör på landsvägar och motorvägar.

Låt mig först understryka att jag delar Lars Mejern Larssons syn att säkerheten vid bussåkning måste vara hög.

Alla busspassagerare som är äldre än tre år ska sitta på en plats med bilbälte, om det finns en sådan plats, och ska använda bältet. Om det inte finns någon sittplats med bilbälte tillgänglig, är det tillåtet att stå i bussen (om bussen är godkänd för ståplatser).

Passagerare i en buss ska informeras om skyldigheten att använda bilbälte i fordonet av föraren, av ombordpersonal, ledsagare eller den som utsetts till ledare för en grupp till exempel genom audiovisuella hjälpmedel i fordonet eller system för hållplatsinformation eller genom en skylt med vit symbol mot blå bakgrund, placerad vid varje sittplats så att den är väl synlig.

Trafikverket genomförde under delar av 2009 och 2010 ett informationsprojekt med Orusttrafiken (som i dag heter Nettbuss). Passagerarna informerades om bälteskrav dels via utrop och dels via digital information från väl synlig display. Efter det att information om att ta på bältet börjat visas på display i bussen ökade andelen som använde bälte, från 17 procent till 27 procent. I de enkätsvar som gavs var också passagerarna generellt mer positiva till bälte efter att information på display börjat visas, jämfört med innan. Kunskapen om att det är lag på att använda bälte ökade också.

Att påminna om att använda bälte genom en information på en display i bussen bedöms vara en bra åtgärd som komplement till information från bussföraren.

Svenska Bussbranschens Riksförbund har en rekommendation att om bussen är godkänd för stående passagerare bör man sänka hastigheten från 90 kilometer till 70 kilometer om det finns stående i bussen.

Jag förutsätter att bussbranschen och dess operatörer vill erbjuda en god resa. En resa där kunden kan få sitta så att alla passagerare kan sitta säkert.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.