Ingångslöner i kommunsektorn
Skriftlig fråga 2010/11:421 av Brink, Josefin (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-04-01
- Anmäld
- 2011-04-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2011-04-15
- Besvarad
- 2011-04-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 april
Fråga
2010/11:421 Ingångslöner i kommunsektorn
av Josefin Brink (V)
till finansminister Anders Borg (M)
I en artikel i Dagens Nyheter den 30 mars uttalar finansminister Anders Borg sitt missnöje med alltför höga ingångslöner i kommunsektorn. I artikeln menar ministern att de höga ingångslönerna i kommunerna är ett hinder för ökad sysselsättning.
För närvarande är ingångslönen för vårdbiträden och undersköterskor 15 685 kronor i månaden. För sjuksköterskor ligger ingångslönen i spannet 20 000–22 000 kronor i månaden.
Jag vill fråga finansministern:
Hur mycket anser finansministern att dessa ingångslöner skulle behöva sänkas för att ge positiva sysselsättningseffekter och avser ministern att vidta några åtgärder i den riktningen?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:421 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på frågorna
2010/11:421 Ingångslöner i kommunsektorn
2010/11:433 Lönenivån för låginkomsttagare och kvinnor
Finansminister Anders Borg
Josefin Brink har frågat mig hur mycket jag anser att ingångslönerna i kommunsektorn skulle behöva sänkas för att ge positiva sysselsättningseffekter och om jag avser att vidta några åtgärder i den riktningen. På samma tema har Christina Karlsson frågat mig om ingångslönerna i kommunsektorn.
Det finns ett grundläggande samförstånd om att detta inte är frågor som ska underställas riksdagen. Regeringen står bakom den bärande principen i den svenska modellen som innebär att det är arbetsmarknadens parter som avtalar om löner och andra villkor.
Jag kan också konstatera att det finns en bred enighet mellan riksdagens partier om att alla arbeten ska omfattas av goda arbetsvillkor och avtalsenliga löner. Det gäller givetvis även kommun- och landstingssektorn.
Vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och andra yrkeskategorier inom välfärden är viktiga samhällsbärare.
Vi är alla medvetna om de utmaningar som välfärden ställs inför i och med den demografiska utvecklingen. Samtidigt minskar intresset bland unga att utbilda sig till många vård- och omsorgsyrken. Fackförbundet Kommunal har i rapporten Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla visat att i början av 1980-talet hade omsorgsutbildningen på gymnasiet över 18 000 sökande medan siffran i dag är nere på ungefär 3 000.
Samtidigt saknar många unga jobb och trösklarna in på arbetsmarknaden är många gånger höga. Flera studier, till exempel Långtidsutredningen och Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport, pekar på att ingångslönernas storlek kan vara en viktig faktor för sysselsättningen i vissa grupper.
Ungdomar och grupper med en svag arbetsmarknadsanknytning har vanligtvis det gemensamt att det är svårt för arbetsgivare att bedöma deras förmåga eftersom de ofta saknar erfarenhet och referenser från tidigare arbete. Kombinerat med relativt höga anställningskostnader (lön och arbetsgivaravgifter), kan detta leda till att arbetsgivare är tveksamma till att rekrytera unga. De riskerar därför att väljas bort av arbetsgivare om ingångslönerna inte är väl avvägda. För att stärka konkurrenskraften på arbetsmarknaden för personer som varit utan arbete i minst ett år finns nystartsjobb. Unga kan få nystartsjobb efter sex månader utan arbete. För att ytterligare öka efterfrågan på arbetskraft har regeringen även sänkt arbetsgivaravgifterna för unga.
Problemet med avvägningen mellan ingångslöner och löneutveckling adresseras till exempel av IF Metall och verkstadsindustrin som ser över sina avtal för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Möjligheten att få prova ett yrke är större om ingångslönen är väl avvägd, när man väl har provat på ett yrke ökar också chansen att man väljer det yrket och genom utbildning och yrkeserfarenhet höjer sin lön.
Samtidigt måste vi på nationell nivå ta ansvar för bland annat unga människors anställningsbarhet. Den reformerade gymnasieskolan och lärlingsutbildningen är exempel på viktiga reformer för att motverka avhopp från gymnasieskolan och underlätta arbetsmarknadsinträdet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.