den 16 februari
Svar på fråga
2010/11:289 50 fängslade journalister i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Amineh Kakabaveh har frågat mig huruvida jag ämnar
rikta kritik mot Turkiet för brister i yttrandefriheten samt om jag avser att kräva
en frigivning av de journalister som sitter fängslade i Turkiet.
Jag vill börja med att uttrycka min övertygelse om
att Turkiets fortsatta EU-process, liksom hittills, kommer att vara en stark
kraft för positiva förändringar i landet. Trots en delvis oroande utveckling när
det gäller framför allt pressfrihet, är den övergripande respekten för
mänskliga rättigheter ändå väsentligt bättre i Turkiet i dag än för bara några
år sedan. Här har EU-processen varit avgörande.
I 2010 års framstegsrapport tar kommissionen upp
ett antal kritiska punkter gällande yttrandefriheten i Turkiet, bland annat om
hur åtal väcks mot journalister och den självcensur detta leder till. Vidare
kritiseras Turkiet för det stora antalet blockerade hemsidor och kommissionen
konstaterar att Internetlagstiftningen behöver liberaliseras. EU:s
utvidgningskommissionär Štefan Füle har också kritiserat fängslandet av
turkiska journalister specifikt, exempelvis i ett tal på Bosporenkonferensen i
oktober förra året. Samtidigt konstateras att den turkiska debatten i dag är
öppen för behandling av de mest känsliga frågorna – till exempel den
kurdiska frågan – på ett helt annat sätt än tidigare.
Ett exempel på hur EU-perspektivet givit resultat
är ändringen av artikel 301 i strafflagen som lett till en betydande minskning
av väckta åtal mot journalister eller andra personer som uttrycker synpunkter
om den armeniska respektive kurdiska frågan samt militärens roll och agerande.
Som en av de främsta förespråkarna för Turkiets
EU-integration har Sverige en nära dialog med Turkiet och genom det en reell
möjlighet att påverka. Just inskränkningar av yttrandefriheten är något som
lyfts fram i den årliga MR-rapporten om Turkiet. I den svenska
samarbetsstrategin med Turkiet har stöd till yttrandefrihet högsta prioritet.
Med ett långsiktigt arbete genom EU, bilaterala
samtal, och genom stöd till civilsamhället, har Sverige bäst möjlighet att
verka för yttrandefriheten i Turkiet och hjälpa de journalister som fängslats.