50 fängslade journalister i Turkiet

den 16 februari

Svar på fråga

2010/11:289 50 fängslade journalister i Turkiet

Utrikesminister Carl Bildt

Amineh Kakabaveh har frågat mig huruvida jag ämnar rikta kritik mot Turkiet för brister i yttrandefriheten samt om jag avser att kräva en frigivning av de journalister som sitter fängslade i Turkiet.

Jag vill börja med att uttrycka min övertygelse om att Turkiets fortsatta EU-process, liksom hittills, kommer att vara en stark kraft för positiva förändringar i landet. Trots en delvis oroande utveckling när det gäller framför allt pressfrihet, är den övergripande respekten för mänskliga rättigheter ändå väsentligt bättre i Turkiet i dag än för bara några år sedan. Här har EU-processen varit avgörande.

I 2010 års framstegsrapport tar kommissionen upp ett antal kritiska punkter gällande yttrandefriheten i Turkiet, bland annat om hur åtal väcks mot journalister och den självcensur detta leder till. Vidare kritiseras Turkiet för det stora antalet blockerade hemsidor och kommissionen konstaterar att Internetlagstiftningen behöver liberaliseras. EU:s utvidgningskommissionär Štefan Füle har också kritiserat fängslandet av turkiska journalister specifikt, exempelvis i ett tal på Bosporenkonferensen i oktober förra året. Samtidigt konstateras att den turkiska debatten i dag är öppen för behandling av de mest känsliga frågorna – till exempel den kurdiska frågan – på ett helt annat sätt än tidigare.

Ett exempel på hur EU-perspektivet givit resultat är ändringen av artikel 301 i strafflagen som lett till en betydande minskning av väckta åtal mot journalister eller andra personer som uttrycker synpunkter om den armeniska respektive kurdiska frågan samt militärens roll och agerande.

Som en av de främsta förespråkarna för Turkiets EU-integration har Sverige en nära dialog med Turkiet och genom det en reell möjlighet att påverka. Just inskränkningar av yttrandefriheten är något som lyfts fram i den årliga MR-rapporten om Turkiet. I den svenska samarbetsstrategin med Turkiet har stöd till yttrandefrihet högsta prioritet.

Med ett långsiktigt arbete genom EU, bilaterala samtal, och genom stöd till civilsamhället, har Sverige bäst möjlighet att verka för yttrandefriheten i Turkiet och hjälpa de journalister som fängslats.