ESK-konventionens tilläggsprotokoll

Skriftlig fråga 2009/10:763 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-04-28
Inlämnad
2010-04-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2010-05-12
Svar anmält
2010-05-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 april

Fråga

2009/10:763 ESK-konventionens tilläggsprotokoll

av Ameer Sachet (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

De ekonomiska, sociala och kulturella (ESK-) rättigheterna ska säkra det som många människor betraktar som de mest grundläggande mänskliga behoven. Vår överlevnad är beroende av mat, vatten och hälsa. I Sverige och i stora delar av den övriga världen har ESK-rättigheterna länge betraktats som mindre viktiga än de medborgerliga och politiska rättigheterna. Mat är en mänsklig rättighet enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 och enligt konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, ESK-konventionen från 1966. Trots det kränks den dagligen utan att de regeringar som skulle ha skyddat och respekterat sina invånares rätt att kunna försörja sig i värdighet, ställs till svars.

FN:s jordbruksorgan FAO uppskattar att under de tre senaste åren har 20 miljoner hektar tagits i anspråk av utländska intressen bara i Afrika. Det pågår just nu en omfattande land-grabbing där utländska intressen sluter avtal med afrikanska länder vilka innebär att tiotusentals hektar, ja till och med upp till en halv miljon hektar, övertas för odling åt köparna. Dessa landområden behövs för den inhemska befolkningens livsmedelsbehov och innebär dessutom inte sällan att afrikanska småbönder avhyses från jord som de odlat i generationer. De kan inte uppvisa juridiska dokument på sitt ägande eller vet hur man går till domstolar. Ofta är det också kvinnor och ursprungsfolk som körs i väg och förlorar sina försörjningsmöjligheter.

Sverige borde skriva under tilläggsprotokollet till ESK-konventionen som ger individer klagorätt på sina regeringar då de inte skyddar deras rätt att kunna försörja sig.

Avser statsrådet att skriva under tilläggsprotokollet till ESK-konventionen?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:763 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 12 maj

Svar på fråga

2009/10:763 ESK-konventionens tilläggsprotokoll

Socialminister Göran Hägglund

Ameer Sachet har frågat utrikesministern huruvida han avser att skriva under tilläggsprotokollet till ESK-konventionen.

Arbetet inom regeringen är numera så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Samma fråga ställdes till utrikesministern för drygt ett år sedan. Ingenting föranleder regeringen att göra en annan bedömning än den som gjordes då.

Den 10 december 2008 antog FN:s generalförsamling enhälligt ett tilläggsprotokoll till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen) rörande enskild klagorätt. Sverige anslöt sig till konsensus vid antagandet, men höll samtidigt en röstförklaring i vilken Sveriges inställning till tilläggsprotokollet kortfattat berördes. Bland annat framhölls att Sverige inte är övertygat om att enskild klagorätt är det bästa sättet att främja de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-rättigheterna), inte minst eftersom ESK-rättigheternas karaktär ofta gör det mycket svårt att med precision ange när en kränkning ska anses ha begåtts. Det föreliggande tilläggsprotokollet reser också andra komplicerade frågor, inte minst vad avser skrivningarna om en frivillig fond för tekniskt bistånd kopplad till protokollet. Från svensk sida har vi återkommande framhållit vikten av att de grundläggande ansvarsfrågorna, som staters ansvar gentemot individen, inte undergrävs vid utformningen eller tillämpningen av tilläggsprotokollet. Av ovan nämnda skäl, samt mot bakgrund av den betydande osäkerhet som finns kring hur ett framtida tilläggsprotokoll kan komma att tillämpas, kommer regeringen för närvarande inte att underteckna eller ratificera protokollet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.