Forskningspropositionen och de nya universiteten
Skriftlig fråga 2008/09:234 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-11-11
- Inlämnad
- 2008-11-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-11-28
- Svar anmält
- 2008-12-01
- Besvarad
- 2008-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 november
Fråga
2008/09:234 Forskningspropositionen och de nya universiteten
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
De nya universiteten Örebro, Karlstad, Växjö och Mittuniversitetet är allvarligt oroade av statsrådets forskningsproposition. Rektorerna har använt ord som ett dråpslag, strykklass, uppdelning i ett A‑, B- och C-lag och utsvältning.
Statsrådets satsning uppfattas som en ytterst medveten koncentration av resurserna till de gamla, traditionella universiteten. Ett mål är att nyttiggörande och kommersialiseringen av forskningsresultat stimuleras.
Av de 25 områden som statsrådet pekpinneaktig och detaljstyrande vill ska prioriteras har i princip inget med humaniora eller samhällsvetenskap att göra. När statsrådet vill skapa världsledande forskning får allt annat stryka på foten. Med det förslaget tappas också på sikt ambitionen att sprida forskning och utbildning över hela Sverige.
De pengar som de nya universiteten får täcker nämligen knappt inflationen eller löne- och kostnadsökningarna för den kommande fyraårsperioden.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att de nya universiteten ska kunna fortsätta sin hitintills framgångsrika expansion av utbildning och forskning?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:234 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg
Svar på fråga
2008/09:234 Forskningspropositionen och de nya universiteten
Statsrådet Lars Leijonborg
Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att de nya universiteten ska kunna fortsätta sin hitintills framgångsrika expansion av utbildning och forskning.
Regeringen har valt att prioritera kvalitet vid fördelningen av forskningsresurser till universitet och högskolor. Vetenskapliga citeringar och externa medel är de mest rättvisande mått vi i nuläget har att tillgå för denna fördelning. Det ger tydliga incitament för lärosätena att kraftsamla och profilera sig inom de områden där de har eller har möjlighet att nå internationell toppklass.
De nya universiteten har sedan 1997 fått ökade forskningsresurser med mer än 450 procent. Högskolorna och de sedan tidigare etablerade universitetens forskningsmedel har under samma tid ökat i betydligt mindre utsträckning.
Det nya systemet för fördelning av direkta anslag till forskning vid lärosätena som presenteras i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50), innebär att alla universitet och högskolor ska bedömas i samma modell, där nya resurser och 10 procent av befintliga anslag ska omfördelas efter kvalitetskriterier.
Samtliga universitet och högskolor får enligt förslaget en ökning av resurserna, eftersom mycket nya medel tillförs – mer än vad som föreslagits av någon tidigare regering. Systemet innebär att alla får en ”skyddad” resurs om 8 000 kronor per helårsstudent, vilket i praktiken innebär att lärosäten som i dag har låga forskningsanslag gynnas. Samma fördelningskriterier ska gälla för alla vilket fått som konsekvens att de största procentuella ökningarna av anslagen går till några av högskolorna. Resursfördelningen kommer att följa pris- och löneutvecklingen.
Resursfördelningen för åren 2010–2012 är preliminär, och kommer att baseras på de kriterier som har föreslagits, men med uppdaterade data avseende indikatorerna. Den valda modellen ger lärosätena möjlighet att påverka fördelningen genom att bedriva ett aktivt kvalitetsarbete.
Samtidigt finns möjligheter för alla lärosäten med forskning inom något av de i propositionen utpekade strategiska forskningsområdena att ansöka om så kallade strategiska forskningssatsningar. Dessa resurser ska fördelas efter fristående bedömning där alla lärosäten kan vara med och konkurrera och där kvalitet ska fälla avgörandet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.