Globala löneskillnader mellan män och kvinnor
Skriftlig fråga 2008/09:1124 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-08-05
- Anmäld
- 2009-08-13
- Besvarad
- 2009-08-19
- Svar anmält
- 2009-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 augusti
Fråga
2008/09:1124 Globala löneskillnader mellan män och kvinnor
av Carina Hägg (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Det är oroande att de globala löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar, vilket innebär att diskrimineringen av kvinnor ökar. Enligt rapporten från IFS, Internationella Fackliga Samorganisationen, baserad på 300 000 intervjuade i 20 länder, är det globala lönegapet mellan män och kvinnor mycket högre än officiella siffror hittills visat. Rapporten visar också att löneskillnaderna är större i privat sektor än i offentlig och att skillnaderna ökar med åldern. Ytterligare en global trend är feminiseringen av migranterna. Kvinnor har fler osäkra och tidsbegränsade anställningar. Många kvinnor talar även om att de utsätts för fysiskt och psykiskt våld.
Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är därför:
Vilka åtgärder har regeringen vidtagit mot bakgrund av kvinnliga migrantarbetares utsatta situation samt den globala lönediskrimineringen?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1124 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
den 19 augusti
Svar på fråga
2008/09:1124 Globala löneskillnader mellan män och kvinnor
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder regeringen har vidtagit mot bakgrund av kvinnliga migrantarbetares utsatta situation samt den globala lönediskrimineringen.
I senaste FN-rapporten om det globala arbetet med att uppnå millenniemålen påpekas att resultaten är mycket varierande när det gäller mål 3 om jämställdhet och ökad makt för kvinnor. Kvinnors ekonomiska deltagande ökar sakta men säkert i alla regioner men deras löner och arbetsvillkor har inte blivit bättre. Den huvudsakliga orsaken är könsdiskriminering och att arbetsmarknader i stor utsträckning är könssegregerade.
Jämställdhet och kvinnors roll i utveckling är en tematisk prioritering i regeringens utvecklingspolitik och ska genomsyra allt utvecklingssamarbete. Inom ramen för denna prioritering utgör kvinnors ekonomiska deltagande och arbetsvillkor en huvudinriktning. Regeringen tar kvinnliga migrantarbetares villkor och utsatthet på största allvar och arbetar för att förbättra deras situation i Sverige såväl som internationellt. Sverige har sedan den 15 december 2008 en ny och flexibel lagstiftning för arbetskraftsinvandring som erbjuder lika villkor för kvinnor och män att arbeta i Sverige. De nya reglerna har i en ny guide om genusmedvetna lagstiftningar för migrerande arbetare från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) framhållits som en förebild för andra länder. Formerna för lönebildningen är i första hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Statens roll inskränker sig till ett grundläggande regelverk.
I diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot lönediskriminering, vilket givetvis även omfattar kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar i Sverige.
Regeringen arbetar aktivt också i EU med jämställdhet och löneskillnader mellan kvinnor och män som en central fråga. I den europeiska jämställdhetspakten som antogs 2006 av EU:s stats- och regeringschefer utgör kampen mot osakliga löneskillnader mellan könen ett prioriterat område. Pakten uppmuntrar till åtgärder på medlemsstats- och unionsnivå för att uppnå lika lön för lika arbete. Just nu pågår till exempel en kampanj med syfte att minska löneskillnaderna.
Under hösten kommer regeringen som EU-ordförande att anordna en konferens om jämställdhet och tillväxt. I detta sammanhang är frågan om löneskillnader högst relevant.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.