Minska förekomsten av hälsofarliga partiklar
Skriftlig fråga 2006/07:939 av Svensson Smith, Karin (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-29
- Anmäld
- 2007-03-29
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2007-04-12
- Besvarad
- 2007-04-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 mars
Fråga
2006/07:939 Minska förekomsten av hälsofarliga partiklar
av Karin Svensson Smith (mp)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Det är ovanligt dålig luft i storstäderna nu. På gatunivå i Stockholm har uppmätts partikelhalter som är åtta gånger över dygnsgränsvärdet. Partiklarna består bland annat av sådant som dubbdäcken river upp ur asfalten. EU:s program Clean Air For Europe (CAFE) uppskattar att de minsta partiklarna (PM 2.5 – partiklar mindre är 2,5 mikrometer) årligen orsakar 350 000 förtida dödsfall i Europa (EU-25). En motsvarande beräkning för Sverige pekar på ca 5 000 extra dödsfall årligen orsakade av partklar i luften.
WHO har stått för expertisen när det gäller hälsoeffekterna. Forskningsresultaten, särskilt en omfattande epidemiologisk studie som tagits fram i USA, visar att hälsorisken till följd av partiklar är mycket allvarlig. Såväl avgaser från förbränning som däck är källa till de partiklar som i några svenska storstäder överstiger EU:s miljökvalitetsnorm för desamma. De nuvarande halterna behöver sänkas med fyra–fem gånger för att komma under gränsvärdet. Åtskilliga länder har förbud mot eller särskilda avgifter på dubbdäck. Våtstädning som praktiserats i Finland för att minska partikelexponeringen har inte lett till önskvärt resultat. Avgift på dubbdäcken som exempelvis i Norge har varit mera framgångsrikt. Olycks- och skadestatistiken visar inte på någon förändring till följd av minskad dubbdäcksanvändning. Att i stället använda vinterdäck samt att hålla skyltade hastighetsgränser vore ett för både hälsa och miljö mer skonsamt sätt att minska olycksriskerna vid halt vägunderlag.
Avser ministern att återkomma till riksdagen med förslag till förbud mot dubbdäck för att minska den hälsorisk som partiklar från trafiken utsätter människor för?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:939 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2006/07:939 Minska förekomsten av hälsofarliga partiklar
Miljöminister Andreas Carlgren
Karin Svensson Smith har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen med förslag till förbud mot dubbdäck för att minska den hälsorisk som partiklar från trafiken utsätter människor för. Bakgrunden till frågan är att det för närvarande finns mycket höga halter av partiklar i Stockholmsluften och att partiklar anses ha en mycket stor effekt på människors hälsa.
Att dubbdäck orsakar betydande partikelbildning är väl dokumenterat. Andra problem med dubbdäck är kostnader för slitage, mer buller och högre koldioxidutsläpp. För Vägverket är kostnaderna för slitaget 350 till 450 miljoner kronor per år och även kommunerna har betydande kostnader.
Vägverket har utrett möjligheterna att minska problemen med slitagepartiklar från vägtrafiken. Redovisningen lämnades nyligen till regeringen. En av de effektivaste åtgärderna är att minska barmarkskörning med dubbdäck eftersom det minskar partikelbildningen drastiskt. Körning på is och snö påverkar inte miljön så samma sätt och ett förbud mot dubbdäck leder i de fallen till konflikter med mål för säkerhet och framkomlighet. Särskilt i större tätorter i landets södra del finns både möjligheter och motiv att minska dubbdäcksanvändningen. Vägverket föreslår därför att regeringen låter utreda frågan om att införa ekonomiska styrmedel för att minska dubbdäcksanvändningen i större tätorter med höga partikelhalter.
Vägverkets redovisning kommer inom kort att remissbehandlas och därefter avser regeringen att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas för att minska partikelbildning knuten till användningen av dubbdäck.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.