En sekulär europeisk konstitution

Skriftlig fråga 2006/07:693 av Ohlsson, Birgitta (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2007-02-21
Anmäld: 2007-02-21
Besvarad: 2007-02-28
Svar anmält: 2007-02-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 februari

Fråga

2006/07:693 En sekulär europeisk konstitution

av Birgitta Ohlsson (fp)

till statsrådet Cecilia Malmström (fp)

Europa som kontinent och den europeiska unionen som organisation har präglats av en mångfald av kulturer, religioner och ideologier. EU är i dag som förr en etnisk smältdegel där kristendom, judendom, islam och andra religiösa inriktningar tillsammans med humanism och starka sekulära strömningar samexisterar och utvecklar våra gemensamma värderingar om frihet, demokrati, mångfald och tolerans.

Efter att förslagen om en EU-konstitution nu legat i frysboxen under några år är debatten åter levande. Just nu sker en intensiv diskussion om dess inriktning under det tyska ordförandeskapets ledning med förbundskansler Angela Merkel vid rodret. En fråga som åter väckts är huruvida kristendomen ska favoriseras och kristna värderingar utpekas som utgångspunkten för konstitutionen. Detta skulle strida emot idén om Europa som den humanistiska och mångkulturella smältdegel kontinenten alltid varit.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder så att en kommande konstitution för EU utgår från humanistiska ideal och inte specifikt favoriserar någon viss religion?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:693 besvarad av Statsrådet Cecilia Malmström

den 28 februari

Svar på fråga

2006/07:693 En sekulär europeisk konstitution

Statsrådet Cecilia Malmström

Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta, så att en kommande konstitution för EU utgår från humanistiska ideal och inte specifikt favoriserar någon viss religion.

Jag delar synen på den europeiska unionen som ett mångkulturellt projekt. Såsom fastslås i unionsfördraget bygger EU på universella principer: frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt rättsstatsprincipen. Dessa principer har djupa europeiska rötter.

I Europa har det funnits – och finns – en debatt om att i EU:s konstitutionella fördrag göra referenser till kristendomen. Vi ser inte att det skulle vara möjligt för medlemsländerna att enas om en sådan hållning. I stället nåddes, i förslaget till konstitutionellt fördrag, enighet om att hänvisa till Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. Det föreslagna konstitutionella fördraget innebär inte heller att kristendomen skulle ges en särskild ställning framför andra trosinriktningar.

Regeringen avser att fortsatt bevaka frågan noggrant. EU måste förbli en organisation som inte tar ställning i frågor om trosinriktning.