Den sociala ekonomins företagande
Skriftlig fråga 2006/07:421 av Wikén, Stefan (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-22
- Anmäld
- 2006-12-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-01-15
- Svar anmält
- 2007-01-16
- Besvarad
- 2007-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 december
Fråga
2006/07:421 Den sociala ekonomins företagande
av Stefan Wikén (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Kooperativt och annat företagande inom den sociala ekonomin har en viktig betydelse för välfärdsproduktion, demokrati, företagande, lokalutveckling och entreprenörskap samt lokalutveckling – ett företagande och entreprenörskap som ofta grundar sig i värderingar och förändringsvilja som drivkraft, samt även inte sällan förenar det med ideellt arbete och mobilisering lokalt. För att utveckla den sociala ekonomin och dess företagande så är det nödvändigt att den får vara sin egen norm.
Ett exempel på när den sociala ekonomins företagande riskerar nedläggning är personalkooperativet Brismarksgården i Hoting. Efter en upphandling som gynnat vårdjätten Attendo Care så kommer kooperativet med största sannolikhet att läggas ned.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta som stärker den sociala ekonomin att vara sin egen norm och på det sättet stärka företagandet inom sektorn?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:421 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2006/07:421 Den sociala ekonomins företagande
Näringsminister Maud Olofsson
Stefan Wikén har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta som stärker den sociala ekonomin att vara sin egen norm och på så sätt stärka företag inom välfärdssektorn.
En avgörande förutsättning för aktörer inom den sociala ekonomin att engagera sig i välfärdsproduktionen är att utrymmet för alternativa verksamhetsformer inom välfärdssektorn inte hindras. Redan i regeringsförklaringen har regeringen uttalat sin avsikt att öka utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdsområdet. I detta syfte har regeringen den 4 december förra året presenterat ett förslag om avveckling av den så kallade stopplagen inom hälso- och sjukvården som remissbehandlas. Förslaget innebär att kravet på att verksamheten ska drivas utan syfte att ge vinst slopas. Vidare innebär förslaget att förbudet att vården uteslutande ska bedrivas med offentlig finansiering upphävs. En tredje förändring är att landsting måste ha möjlighet att besluta om avknoppning av verksamheten. Dessutom föreslås att kravet att varje landsting ska bedriva verksamhet vid minst ett sjukhus avskaffas. Landstingen avses härigenom ges ökad möjlighet att överlåta driften av en viss verksamhet till någon annan.
Kommuner och landstingskommuner bedriver omfattande produktion av tjänster i egen regi inom välfärdssektorn. I vissa fall uppstår konflikt då produktionsenhet inom offentlig sektor konkurrerar med privata aktörer i en offentlig upphandling. Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 aviserat att den avser att komma med förslag som ska begränsa konflikter mellan offentlig och privat sektor vid offentlig säljverksamhet.
Utöver dessa förändringar har regeringen i budgetproposition för 2007 presenterat förslag som mer allmänt främjar entreprenörskap. Bland annat har riksdagen i enlighet med regeringens förslag beslutat om åtgärder under år 2007 som ska göra det mer lönsamt att anställa, förbättrar företagens kapitalförsörjning och minskar företagens administrativa kostnader. Exempel på åtgärder av detta slag är avgiftslättnader på socialavgiftsområdet för personer mellan 19 och 24 år, spridning av kunskap om entreprenörskap och företagande bland unga genom att den ges ökad genomslagskraft inom hela utbildningsområdet och intensifierat arbete med förenkling av regelverket som berör företagande med mera.
Många av dem som arbetar inom välfärdsområdet och som vill ta över verksamhet som bedrivs i offentlig regi har svag erfarenhet av företagande. Companion – Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har i en rapport som presenterats under hösten visat att många entreprenörer – särskilt personer med en svagare anknytning till företagande – vill starta företag tillsammans med andra. Att starta näringsverksamhet tillsammans med sina kolleger ger för dessa grupper ofta en ökad trygghet i etableringen av verksamheten. Den kooperativa företagsformen upplevs av dessa entreprenörer som väl lämpad för den verksamhet de vill etablera.
De lokala kooperativa utvecklingscentrumen (LKU) gör en viktig insats i att främja nyföretagande bland dessa grupper genom den rådgivning de erbjuder. De kooperativa utvecklingscentrumens rådgivningsinsatser har en viktig funktion att fylla i förverkligandet av regeringens avsikt att öka mångfalden inom vård, omsorg och utbildning. Då många av dem som arbetar inom välfärdsområdet är kvinnor kommer dessa insatser även att öka nyföretagande bland kvinnor.
Vad gäller offentlig upphandling av tjänster inom såväl välfärdsområdet som generellt i övrigt är det viktigt att de upphandlande enheterna utformar sina upphandlingar på sådant sätt att även små företag har en möjlighet att lämna in anbud. Vidare är det viktigt att kvalitetskraven specificeras noggrant. Särskilt inom välfärdsområdet, där erfarenheterna av upphandling är begränsad, är det viktigt att varje upphandling förbereds noga. Jag är övertygad om att ledningarna i kommuner och landsting med det stöd från deras organisation Sveriges Kommuner och Landsting kommer att kunna möta den utmaningen och därmed säkerställa en väl fungerande konkurrens inom området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.