Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen
Skriftlig fråga 2006/07:356 av Wikström, Cecilia i Uppsala (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-13
- Anmäld
- 2006-12-13
- Besvarad
- 2006-12-20
- Svar anmält
- 2006-12-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 december
Fråga
2006/07:356 Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen
av Cecilia Wikström i Uppsala (fp)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Jag har under veckan haft en praoelev som heter Oskar Gerwins, 15 år, från Gluntens Montessoriskola i Uppsala. Han är mycket bekymrad över koldioxidutsläppen i världen.
Förbränningen av fossila bränslen är 15 gånger större nu än i början på 1900-talet. 2005 släpptes det ut 29 miljarder ton koldioxid från förbrännig av fossila bränslen. Ca 40 % av utsläppen står elproduktionen från kol- och oljekraftverk för (enl. Earth Policy Institute).
Koldioxiden i atmosfären bidrar till en växthuseffekt, vilken har lett till att medeltemperaturen på jorden det senaste seklet har stigit med 0,6 grader Celsius. Värmeökningen har många negativa effekter: Ekosystem, som korallreven, klarar till exempel inte av den snabba temperaturhöjningen och många dör ut. Vattennivån i haven höjs och många människor drabbas av översvämningar. Tendenser visar att antalet naturkatastrofer, som extrem torka och virvelvindar, ökar.
Problemet med global uppvärmning drabbar alla länder. Starka globala politiska initiativ behövs för att åstadkomma en förändring. Kyotoprotokollet gick ut på att koldioxidutsläppen skulle minska med 5 % till 2008–2012. Det är en bra början, men det behövs mer.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till miljöminister Andreas Carlgren:
Vad avser miljöministern att göra för att utsläppet av koldioxid minskas, både globalt och nationellt?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:356 besvarad av Statsrådet Andreas Carlgren
Svar på fråga
2006/07:356 Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen
Statsrådet Andreas Carlgren
Cecilia Wikström har frågat mig vad jag avser att göra för att utsläpp av koldioxid minskas, både globalt och nationellt.
Växthuseffekten är en av de största utmaningar vi står inför och klimatfrågan är en av regeringen högprioriterad fråga. Klimatfrågan är global och kan inte lösas av enskilda länder eller EU ensamt. Det är därför viktigt att vi får omvärlden med oss. Klimatfrågan kräver därför ett politiskt ledarskap och bred samverkan mellan länderna globalt och med hela samhället här hemma.
För de nationella utsläppen kan vi enligt den senaste statistiken glädjande nog konstatera att utsläppen har minskat med 7 % mellan åren 1990 och 2005. Utsläppen har minskat särskilt kraftig 2004 och 2005 vilket till stor del beror på särskilda omständigheter med höga oljepriser och god tillgång på vattenkraft. Även generellt har vi en nedåtgående trend och sedan 1999 har utsläppen varje år legat under 1990 års nivå, i snitt drygt 4 %.
Sverige är ett av de länder som har lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp av växthusgaser. Mellan 1990 och 2005, då utsläppen har minskat med 7 %, har vi samtidigt haft en bnp-tillväxt motsvarande 36 %. Även om de svenska utsläppen endast utgör en liten del av de globala utsläppen är det ett kraftfullt budskap i de internationella förhandlingarna att god ekonomisk tillväxt och minskade utsläpp av koldioxid inte utesluter varandra. En kostnadseffektiv klimatpolitik är en viktig del i detta.
Alliansregeringen är angelägen om att denna positiva utveckling fortsätter och har därför redan i budgetpropositionen aviserat en större översyn av klimatpolitiken i samband med kontrollstationen 2008. Den förra regeringen och riksdagen bedömde så sent som i våras att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 25 % lägre än utsläppen 1990. Därtill fastställdes en tidsplan för att pröva målet 2008. Alliansregeringen kommer i det sammanhanget att förankra målet i både nationell och internationell forskning samt göra analyser av de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder. Regeringen har ambitionen att med god marginal hålla den fastställda tidtabellen.
Internationellt är den absolut viktigaste frågan under mandatperioden att få till stånd en bred och miljömässigt effektiv överenskommelse om utsläppsminskningar efter Kyotoprotokollets utgång 2012. Mycket tyder på att en uppgörelse om en framtida klimatregim kommer att ske vid partsmötet år 2009. Som ordförande i EU kommer Sverige att vara en central aktör i de avgörande förhandlingarna. Redan nu är det därför viktigt att vi bäddar för ett bra förhandlingsklimat och stärker förtroendet för vår politik, både nationellt och internationellt.
I dag präglas det internationella klimatarbetet av misstro mellan nord och syd. Därför är det viktigt att EU:s klimatambitioner signalerar att EU:s länder är beredda på ett än mer ansvarsfullt fortsatt klimatarbete efter 2012 samt att tillväxt och expansiv näringspolitik går att kombinera med effektivt arbete för klimatet.
Inom EU pågår diskussionen om Europas roll i det framtida globala arbetet på högsta politiska nivå eftersom EU:s åtaganden och insatser är en förutsättning för bred samling och ambitiösa mål på en global nivå. Det tillträdande ordförandelandet Tyskland vill mobilisera EU för ytterligare klimatpolitisk ambitionshöjning. Det är för alliansregeringen avgörande både för arbetet i EU och för den kommande globala klimatstrategin att vi kommer överens om en tillräckligt hög ambitionsnivå. Tyskland har föreslagit att EU antar ett ambitionshöjande mål för att minska utsläppen inom EU med 30 % mellan 1990–2020 inom ramen för en global klimatregim. Sverige stöder Tysklands målsättning.
Som ett led i arbetet för en framtida global klimatregim har vi bjudit in miljöministrar från hela världen till ett informellt möte sommaren 2007.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.